Aftonbladet – 31 december 1863, sida 3

Ditt ooh Datt från Stockholm. Andra brefver. Godt Blut!? — Afvenledes! — Dessa stereotypa belspingsord har man nu redan ett car dagar fått höra hvart man vänder sig, åt höger eller venster. Men det är i alla fall bara ett litet förspel till det etora Godt nytt år! — Äfvenledes! Cod fortsättning! — Äfvenledes! som i morgon tager sin början. Som jag utan tvifvel strax på nyåret skall pligiskyldigast infiona mig för att önska gadt nytt år, så inskränker jag mig för ögonblicket att önska godt elut?. När slutet är godt är ju allting godt, heter det. Men hvad skall man för öfrigt säga om slutet af detta äret, efter Kristi börd det Etttusen åttahundrade sextiotredje? Jo, men kan t. ex. säga, att det är ett slut som lldeles icke är något slut, och som knappt aer ut som en början till slutet; men detsamma tror jag man, noga betänkt, kan säga om slutet af alla år. Också är det en iakttagelse, att man i början och sbaet af alla år äger nästan precist ett och detsamma, hvarpå ock jag sjelf just nu är ett lefvande exempel. Om vi t. ex. skulle börja i den seriösa stilen sålunda: ?Midnattens mystiska tolfslag ljuder genom rymden, tidens tempelportar knarra på sins gängjern ..!? Det der låter mycket bra, men det blir kanske något svårt att fortsälta i den stilen. Man kan ock börja helt enkeli: Åter et år har förgått .? Ja, det är kanske bättre, men aldra bäst är att vi lemna åt dem, som vederbör, att behörigen variera detta terms, Tänk blott hvilka oerhörda qvantiteter ekarpsinne, fantasi, vältalighet, bläck, papper och trycksvärta i dessa dagar konsumeras för att publiciteten allt ifrån 7Nova Semblas tjell till Ceylons brända dalar? skall kunna med behörigen varierade nyårsbetruktelser uppvakta den alltid bungrande och alltupp slukande verldspubliken. Hvad det stackars 1863 då skall få uppbära många föreADEM CSR