Aftonbladet – 31 december 1863, sida 2

ut och hvad väg hon brukade taga, när hon gick för att mjölka korna eller för att hemta ved eller uträtta andra sådaoa sysslor. Hubert jemte en pälitlig kamrat skulle då lägga sig i försåt för den stackars flickan, bortföra och gömma henne på något säkert ställe tills aftonen, då de skulle föra henne till ett obebodt hus, som var beläget på slätten, icke långt från 9. Ambrogio, och som var iordningstäldt för att emottaga den bortröfvade flickan. Der skulle de tre skurkarne sammanträffa, sedan kaptenen för ahboten förklarat ryktet öm fiendens anval kande falskt och ogrundadt, och sagt sg skola återvända till högqvarteret, Men denna plan måste uppgifvas i ansende till Giacomettos aldrig slumrande oro och svartsjuka. Han icke allenast lyekades erhålla en af sina kamrater till hjelp, som i hans ställe vaktade bjordarne medan ban qvarblef i klostret för att efterse stallen, utan han till och med lemnade dessa åt sitt öde och befann sig under en eller ancan föreväodning nästan hela dagen i eller utanför Aldas boning. Han bevakade den som en girig bevskar den dolda plats der hans skatt ligger gömd: han vågar ej alltför mycket närma sig den för att icke väcka misstankar, men kan dock ej vända sina blickar derifrån; ban går och kommer, kommer och går och fioner alltid en förevändning för att ånyo beträda den dyrbara torfvan som döljer hans skatt. Att den sköna Alda för ett ögonblick skulle afägsna sig från hemmet kunde han ej ena i ankarna fördraga, hvarföre han äfven föreog sig alla hennes vanliga göromål utomrus. Härmed voro säväl hennes föräldrar kom hon sjelf fullkomligt nöjda, ty om hon ifven var litet fåfävg och yr, var hon dock in strängt dygdig och ärbar flicka, och ehuru mg seh oerfaren, hatle hon likväl till en