FRANKRIKE. Prins Napoleon, hvilken, mot förväntan, icke under adressdebatten i senaten uppträdde till Polens förmån, lär sedermeia i ett bref till den polska komitån i Paris ha ursäktat sin tystnad med kejsarens uttryckliga föreskrifter, dem denne gifvit honom för vigtiga politiska förhållandens skull. En del af arbetarne i Faubourg S:t Antoine lär vid omvealen till lagstiftande kåren för Paris ämna rösta för den bekante, i London bosatte kommunisten Felix Pyat, hvaremot det moderata demokratieka partiet torde komma att såsom sin kandidat uppställa Garnier Pagåt. ÖSTERRIKE. Sedan den 5 d:s har i Pesth gått ett rykte att Ungern nästa år skulle blifva skådeplatsen för politisk egitstion. Den 18 fann man på husknutarne uppslagna proklamationer, i hvilka en föregifven revolutionär regering i Kossuths namn uppmanade folket att ej gå in på någon föreoning med Österrike, utan bibehålla en nationen värdig hållning och gifva tecken till lif. Proklamationen skickades äfven hem till det patriotiska partiet, och ungdomen uppmanades att på teatern ropa lefve för 1849. Auktoriteterna konsignerade trupperna i kasernerna och höllo sig beredda, men det befanns att folket ej hade lust att göra någonting. Tvärtom blef det en allmän tro att det var regeÖP VA RAA NR SE FLANKERAS Ju FUN pr rr FEN