Aftonbladet – 30 december 1863, sida 3

har god utsigt till extra inkomster, om jag ?med ospardt nit? egnar mina krafter åt der stora frågans genomförande. För den skull har jag också beslutit förskaffa mig en fasi position och skall skrifva en bok, i protektionistisk anda naturligtvis. Lyckligtvis fö: mig, är det så längesedan något klassiskt verk i den vägen utkom, att jag utan fara kan begagna de vill Gud redan bortglömde arbetena 1 detta fack. Bland dessa, som jag fått reda på i här varande antiqvariska boklådor, är ett, som jag företrädesvis ärnar begagna, och som tant anser vara non plus ultra, Detärtrettiotvå år gammalt, och har under tiden för. underligt legat till sig. Titeln är, med diplomatisk noggrannhet återgifven: Finance Spegel, i hvilken Svenska Folket kan se (N. B om det vill se) Huru, Genom 147 utländsko Varu-Artiklar Sverige, blott på ett enda år. Förlorar i Arbets-Förtjenst Öfver Tre Millioner Riksdaler. Banko; Jemte Välmänt Föreslagna -) Medel, At Förhjelpa Fäderneslandet til Tref nad ock Välstånd af Jonas Lindbergh?. Detta mästerverk — författaren var på sin tid en utmärkt guldsmed i hufvudstaden, men ändock större statsekonom — är föreedt med ett bihang med särskild rubrik, så lydande: Den Tappre Jägaren Kämpe hos en Ädelmodig Gräfve, samt den Riksgagneliga Måltiden vid Gräfvens Sommarpalats. Kort Ekonomisk ock Moralisk Framställning?. (För all del, bästa farbror, omtala ej dessa arbetens tillvaro för någon dödlig varelse, ty då kan lätt inträffa att hvad jag ur desamma kommer att upptaga såsom milt — jag ärnar naturligtvis icke begagna citationstecken — reklameras af författarens arfvingar.) Några profbitar ur detta arbete kan jag ej neka mig nöjet att på förhand meddela farbror, men, märk väl! under tysthetslöfte. Med högaktning — så börjar författaren — I helsar jag mina Landsmänn och alla redliga Mädborgare. En god anda lifvar min själ, Iden ger mig et förtröstansfullt hopp at finna Jen stor Pluralitet i bland den lugnt tänkande ÅMädborgare-klassen, til hvilken jag bekänner mig höra. Åtterhållen ej eder medver kan, och låten min andas röst ej förblifva ett tomdt ord; lysnen til den och låten den lefva i edert minne; upmundtren dem som älska sitt Fädernesland; — då glömmer man ej mig, eom är Författare till detta nyttiga, men likväl svåra verk; hvilket jag går a! framställa inför en storsinnad och tänkande I Nation.? Den sköna tanke som genomgår hela hans arbete är att uptänka något medel at afhjelpa denna vår stora Penningebrist i silfver och i sedlar, och för att hos Utländske Bapkierer och Handlande återlösa våra Riks-. gäldsoch Banco-Transportsedlar?. — ?Och detta enda medlet emot detta frätande onde lär, at den Höga Styrelsen, genom et kraftigt förbud emot alla de flesta varvartiklars införande återkallar allt detta. Och jag är troligen ej den första som blifvit träffad af denna ljusa stråle. Hög tull på en vara ökar tull-inkomesterna; men skyddar ej tillverkaren, då den är för lägt taxerad; derat förfaller en skyddstull till en baggatele och et intet.4 Såsom en allmän regel den der icke bör friborne män som halva förnuftet på sin rätta plats anbringadt uppgifvesX, föreslår författaren Xat alla utländska artiklar böra strängeligen förbjudas, eller ock derpå sättas så stort tullvärde att utlänningen som vi icke böra skona, omöjeligen kunde hafva någon vinst.4 Dessa åsigter, som tant anser gälla för alla tider, vill hon att jag skall adoptera i mitt arbete; men kanske moderera dem litet för att icke anses alltför radikal. Beträffande de 147 utländska artiklarne, genom hvilkas införande i Jonas Lindberghs oagar redan 3 millioner rdr bko förlorades årligen, så har både deras antal ökats och förlusten stigit ofantligt sedan hans tid. I afseende på skälen för dessas förbud tillinförsel, så äro de till den grad skarpsinnigt originella att jag vill anföra några. Apoteksvaror. Om jag vore — säger han — den rikaste man i verlden, skulle jag ej vilja anförtro mitt lif, eller våga min hällsa til utländska beredda apotheks medicamenter, emedan iogen Doktor kan ansvara för at de äro rigtigt tillredda. Jag tror också at de icke nyttjas af andra än boskapsläkare och kringstrykande qvacksalvare. Askar och Dosort — forttar han — Säro af den beskaffenhet at en bokbindarelärlin kan eftergöra de utländska i alla möjliga afseenden. Här finnes en mängd af ynglingar, som utgå från Fria konsternas Akademi och som af Akademiens Höge Beskyddare erhållit belöningsmedaljer, och dessa borde pmuntras måla hvarjehanda på svenska dosor. sUtländska modecostymer införes til stor mängd; i stället kunde ju införskrifvas en Coiffyr-makerska hvarje år, emot skyddstull; men för fruntimmers skull bara en; ty annars åte de up vinsten för de andra Damerna. Griflar och griffeltaflor: i Småland finnes stora betydliga bergsträckor af skiffersten i Adelns gods. Se här Högvälborae Herrar! är för er något at frambringa. Guldoeh Silfverarbeten borde alldrig få införas; ty eådana förfärdigar jag ejelf af finaste slag oeh till aldrabästa pris och många andra äfven rät skickliga i välkända Boutiquer.t eKalfvar m. m. borde alltid slagtas innan : de vore tre månader gamla — så behöfdes ioga sådana införas. Perrukmakarearbeten. Finnas då ej här i landet perruker i stor mängd, så vet jag ej råd?4 Lampor: landet är i stort behof af lumnAr tll nonnar ach eilfnav Kl mvundt aah harda -— oem