srrättades af direktör Hallberg från Landskrona det af orgelbygsarne Lundahl och Olsen uppörda nya orgeiverket. Efter invigningen gåfvo Porekows invånare en subskriberad middag, warvid kyrkoherden Brorström föreslog skålar ör kungeu, för biskopen, för de vid invigningen viträdande presterna, för byggmästaren, för diektör Hallberg, för Engelholms sångförening o. . Vv. På aftonen gaf direktör Hallberg, biträdd af en del af nämnde sångförening, en konsert, kom bivistades af 2 till 300 personer och hvaraf nalfva behållningen skänktes åt de brandskadale i Warberg. — I Umeåbladet berättas: Enligt till konungens befallningshafvande inkommen rapport inträffade den 7 dennes den olyckshändelsen, att bonden Jakob Olofsson från Hörnsjö af Nordmaling socken jemte hustra och en 15-årig son vådligen omkommo vid öfverfarten af Hörne elf. — Den beklagansvärda tilldragelsen beskrifves sålunda: Jakob Olofsson, hans hustru och en flicka hade dagen förut eller söndagen den 16 dennes varit resta till församlingens kyrka för att begrafva ett deras kort förut aflidna barn, men huono första dagen icke längre på å!ervägen än till Gräsmyrs by, hvarifrån alla tre dagen efter i dagningen fortsatte hemfärden, hvilken nödgade dem att passera den förbi deras boning flytande Hörne elf, hvars isbeklädnad genom den milda väderleken under deras bortovaro betydligt försvagats. AÅnkomne till stranden af elfven frånspände de hästen, men begåfvo sig, obecänksamt nog, alla tre på en gång ut på isen, medtagande häst och åkdon, då isen till följd af den allt för stora tyngden brast och alla kommo i vattnet. Efter mycket arbete lyckades det alla tre personerna att komma upp på isen, dit äfven hästen uppdrogs, men då denne skulle resa sig, brast isen ånyo och de båda makarne störtade åter i den öppna vaken, hvaremot flickan af hästen sparkades till den starkare isbetäckningen och räddades. De förenade nödropen hunno slutligen till Jakob Olofssons hem, derifrån hans ensamt hemmavarande piga och 15-årige son genast skyndade till hjelp, den sistnämnde med den brådskande fart, att han, nedkommen på den glatta isen, föll omkull och halkade ned i den öppna vaken, utan att sedermera blifva synlig. Da mannens såväl som hustruns krafter snart voro uttömda, följde de kort derpå sonen och ingo till butten, innan de på flickornas kalfulse tillskyndande grannarne hunno ankommahvarefter, om någon stund, alia tre liken återfunnos och hafva de sedermera blifvit nedförda vill Nordmalings kyrkogård och jordade i samma graf, der föräldrarne söndagen förut nedlade sitt andra barn. Likaledes omtalas från Stensele Lappmarksförsamiing den Pip ämändelse att vid öfverfarten af det så kallade Långselet å Ume-elfven, beläget ungefär , mil från nämnde sockens kyrkoby, åtskilliga lappmän förlerat större delen af deras renhjordar, som drunknat genom isens svaga beskaffenhet å nämnde ställe. Af de sålunda omkomne kreaturen återfunnos 255 stycken. Förlusten är så mycket kännbarare för egarne, som en större mängd renkratur under sistlidne sommar störtat genom en farsot.