Aftonbladet – 24 december 1863, sida 3

afseende på undervisnipgsmetioden åter ut dager han ej såsom vanlizt ur historiem enskilda -moraliske eiler religiösa lärdomar, utan återför städse allt från den enskilda berättelsen till en hufvudpunkt, kring hvilkeno allt grupperar sig. Han söker newligen utveckla hvad Gud gör i historien och hvad menniskan gör, enär den heliga historien mäste betraktas såväl som en Guds uppenbarelse som en uppenbarelse af menniskohjertat. Vid undervisningen har förf. begagnat den form, att han först berättade historien fritt efter bibeln, förklarade så det dunkla, gjorde derpå frågor, och lät den slutligen berättas af barnen sjelfva, så att hver lärjunge fiek ett par meningar. Det är lätt alt inse hvilken klarhet, reda och framförallt uppmaning till sjelfverksamhet ett sådant undervisningssätt innebär I jemförelse med det vanliga; och vi önska der. före att förfettarens metod må tjena till efa terföljd äfven inom våra skolor.