Aftonbladet – 18 december 1863, sida 2

som undervisningen i dess nuvarande skick pågått, visade barnen prof på framsteg, som berömligt vitsordade det nit, hvilket den särdeles skicklige läraren, hr Johansson, under sin korta tjenstetid ådagalagt. Journalen utvisade en ovanligt jemn skolgång och endast få barn ha visat anmärkningsvärd försummelse. Till detta goda förhållande torde, utom den kontroll öfver skolgången, som lättare utöfvas inom ett fabriksdistrikt, förnämligast bidraga den goda behandling och undervisning barnen åtnjuta i skolan, hvarigenom deras håg lifvas och föräldrarnes förtroende väckes. Efter examens slut upplästes barnens betyg för ådagalagde seder, kunskaper och flit, hvarvid belöningar till de mest förtjente utdelades. Skolmatrikel, journal och kursschema voro i det bästa skick. op ;komsten af Lindholmens skola har skett på följande sätt: Då den af nuvarande pastor med värma och omsorg ledda omorganiseringen af skolväsendet inom Lundby församling beslöts, jöfverenskoms emellan församlingen och disponenten af Lindholmens mekaniska verkstad, ingeniören C. Norrman, att förena Lindholmens och Lundby församlings fattigvård och folksko jeväsende. Hr Norrman lät då undar förlidne som.spar på verkstadens bekostnad inreda den nga skollokalen, mot det att församlingen ingick på, att ytterligare en lärare skulle antagas. Glädjen öfver detta exempel på, hvad som kan åstadkommas, der upplyste och folkvänlige män med nit verka och något vilja uppoffra, har föranledt denna berätielse, jemte önskan om dess offentliggörande. NE — I Norrköpings Tidningar skrifves den 16:e: Det sammanträde, som på stadsfiskalen C. ÅA. Rosengrens inbjudning egde rum sistl. söndags eftermiddag, var så talrikt besökt, som den inskränkta dokalen tillät. Frågan gällde, som våra läsare erinra sig, stiftandet härstädes af en förening, som till föremål för sin verksamhet skulle hafva varnartade barns och lösgifne fångars förbättrande, och i sammanhang härmed anläggandet af ett räddningsinstitut. I diskussionen deltogo hufvudsakligen borgmästaren Stolpe, grosshandlaren L. M Svartling samt fabrikörerne J. Lenning och H. Wiechel. Resultaten blefvo: Frågan om räddningsinstitutet hvilar intilldess landstinget yttrat sig i anledning af vid detsamma redan väckt förslag i denna syftning. För varnartade barn samlas understöd, och vill man vid ett annat sammanträde se till hvad för dem kan göras innan räddningshus för länet eller för Norrköping särskildt kan uppstå. Beträffande sysslolöse straffade personer, ansåg man tillsyningsmännen böra hos stadsfullmäktige och fattigvårdsdirektiopen väcka uppmärksamhet på frågan. Åtshillige af de närvarande voro dock af den mening att äfven till desse olyckliges hjelp borde gåfvor insamlas, hvilka derefter ställdes under förvaltning af en särskild bestyrelse. Stadens bättre lottade fruntimmer borde taga vård om fallna qvinnor. Sammanträdet slutade, såsom det börjat, med en kort bön, hvarefter man åtskildes. — I samma tidning läses: Hvar och en som besökt våra fabriker eller sådana verkstäder, inom hvilka maskiner användas vid arbetet, har icke kunnat undgå att fästa uppmärksamhet vid de långa och breda remmar, genom hvilka rörelsekraften meddelas från ett hjul till ett annat. Dessa remmar hafva hittills intörskrifvits från England och Belgien samt utgjort en betydande importartikel, för hvars anskaffande många tusen riksdaler årligen utgått ur riket. Det är således med synnerlig fögnad vi kunna omförmala, att en af denna stads invånare, hr Jokn Hellman, sedan han förskaffat sig nödig kännedom af tillverkningssättet och hvilket slags läder är det mest ändamålsenliga, och sedan han försett sig med nödigt lager deraf, började i sistlidne April månad en tillverkning af dylika remmar, med den framgång, att de til begagnande blifvit antagna vid ett större antal mekaniska verkstäder och bruk (inalles 11) samt 13 af stadens fabriker, förutom af många enskilda personer, som gjort inköp deraf till qvarnar, sågverk m. m. — Från Upsala skrifves den 16: Vintern synes nu hafva gjort sitt inträde på allvar. Fyrisån har redan Hera dagar haft en så stark ist etäckning, att den medgifvit tillfälle till skridekoäkning, hvilket ock af såväl damer som herrar flitigt begagnats. SRNTRIT FOV TETRARE