Aftonbladet – 11 december 1863, sida 2

VARA SA NM AAN under spänd väntan qvarstannat för att få: veta utgången, helsade den nye hofrätti-:i sten med väldiga hurrarop, han höjdes på: axlarne och bars hem under sång och j jubel. FE ee oo ARA BANER nn ee — Under den 9 nästlidne månad har kommerskollegium utfärdat patent för matematiske ! instrumentmakaren C. G. Bergström under åtta : ärs tid å en af honom uppfunnen förbättring ii mekaniken för kammarladdning. Under den 11 i samma månad för bolaget F. R. Petersön komp. under fem års tid å tillverkning af gasbrännare enligt en af bolaget uppfunnen konstruktion. Under den 16 dennes för konstsvarfvaren J. G. Voigt under tre års tid å tillverkning af tobakspipor, enligt en af honom uppfunnen konstruktion. Under den 28 dennes för marin-ingeniören Nathan Thompson under nio års tid å vissa af honom uppfunna förbättringar i båtbyggeri och i de maskiner, som dervid användas för att forma och skära virket. Under den 3 dennes för kaptenen A. T. Blakeley under tio års tid å en af honom uppfunnen förbättring i konstruktionen af kanoner och andra artilleripjeser. — Al SLithografiskt Allehanda, album för svensk konst, har n:r 1 för 1864 utkommit och innehåller följande planscher: Månskensstycke af I. M. Stäck, Den unge nabont af B. Nordenberg, 4O. U. Torsslow såsom Ludvig XI (af Frankrike) af I. W. Wallander, samt Postillon dAmour af Carl Lorch. Texten innehäller, utom beskrifningen till planscherna, några andra uppsatser på vers och prosa. Fjerde årgången af denna tidskrift, för 1864, utkommer med ett häfte i hvarje månad, hvarje häfte med 4 planscher och ett ark text. Priset är fortfarande 12 rdr pr årgång (för subskribenter 1 rdr vid hvarje häftes uttagande) och erhålla prenumeranter, som i förskott betala hela årgången, gratis en planche föreställande Stockholm från Jakobs kyrktorn. Tidsariftens utgifvare är fortfarande hr Sigfrid Flodin. — Af Folskoletidskriften Föreningen innehåller n:r 24 en uppsats: Folkskoleinspektionen; är en särskild inspektion öfver folskolan, utöfver den, som föranstaltas af regeringen, af behofvet påkallad från landstingens sida? Om allmogens tidningsläsning och om nyttan af naturkunskap m. m. öfver minimum i folkskolan. Bokanmiälan: Linnea; Trädplantering och Trädgårdsskötsel; Om trädgårdsodlingens spfidande bland folket. Tidskriften fortsättes under år 1864 till oförändradt pris. Rn — Till Jönköping skrifves från Stockholm: Det är högeligen intressant att erfara den täflan, som uppstått mellan staten och enskilda as: sociationer i afseende på jernvägsarbetena. Emedan jernvägslånet icke vid beräknad tid kunde afslutas, blef det nödvändigt för jernvägsstyrelsen att icke i höst gripa an med några större arbeten på de beslutade banorna. Följden deraf blef, att ganska roånga jernvägsingeniörer, som påräknat att redan i höst få sysselsättning vid nämnda arbeten, deraf gått i mistning. Men nu är denna olägenhet till en god del afhjelpt derigenom, att ett ganska stort antal ingeniörer antagits af major Adelsköld i och för de påbörjade skånska jernbanorna. Dessa ingeniörer ervälla båttre aflöningsvilkor, än som bestås vid statens jernvägsarbeten, hvilket också är billigt, enär ingeniörerna vid de sednare hafva utsigt att äfven framgent blifva för statens räkning sysselsatta. — Jönköpings Tidning ger följande poe: tiska skildring afjernvägen emellan Mullsjö och Jönköping : Den nya jernbanan är utom all fråga en af de naturskönaste i hela Europa och ensamt i följd häraf förtjent af äfven långväga resandes besök. Från den ensligt men täckt belägna stationen vid Mullsjö intill det i svenska brottmålshistorien sorgligt rykbara landstället Attarp, der banan kröker något åt sidan för att småningom otför höjderna närma sig Wettern, förekomma visserligen inga särdeles anmärkningsvärda naturskönheter; banan går här mestadels genom skog och ängar; men de Sspänstiga hängbjörkarne, pittoreskt spridda här och der på de af dunkla furuskogar begränsade ängarne, hvilkas saftiga grönska afbrytes då och då af en sorlande bäck, de höga skogbevuxna kullarne, mellan hvilkas mörka allvar de små sammetslena dalarne förefalla dubbelt leende, dubbelt inbjudande, de nätta rödmålade torparkojorna, ur hvilka rökpelare glädtigt uppstiga mot horisonten, blandande sig med den tjocka röken från det framrusande lokomotivet, utgöra en ganska behaglig inledning till det storartade skådespel, som, strax efter det tåget passerat förbi Attarp, utbreder sig för den resandes ögon. Från det ställe, der Wetterns blåa yta här först visar sig för resenären, och intill dess denne anländer till Jönköping, utgör hela färden nedför banans oafbrutna sluttning en oupphörligt vexlande tafla af den mest hänförande beskaffenhet, ett riktigt fåeri af förtrollande utsigter, jemförliga med, nej öfvergående, det mesta af hvad den mångbesjungna Rhen, det beprisade Schweiz i den vägen företer. Fåfängt skulle vi bjuda till att med vår obetydliga penna skildra dessa taflor; en tröst för vår oförmåga HKärutinnan är, att de icke kunna skildras, icke ens af den störste konstnär målas; de måste skådas sjelfva, skådas någon klar sommarmorgon, dä solen höjer sig bakom bergen på Wetterns östra strand och dagens första allrande ljus framställer föremålen i denna skära belysning, som tillhör det nordiska luftstrecket, eller, ännu bättre, någon herrlig sommarafton, då solen är i sjunkande utan att derför ännu hafva nedgått. Hvilket tjusande skådespel har ej då den med bantåget rån Mullsjö kommande turisten! Har han än färdats aldrig så lång väg den dagen ; äro hans lifsandar än aldrig så nedstämda af färdens förra enformighet eller af jernvägslektyrens sömngifvande egenskap; — vi slå vad, att han skall nedfälla fönstret till sin kupå, låta friska vindar från den klara sjön, som likt en ofantlig blå sidenduk ligger under hans fötter, spela kring sin i: anna, i fulla drag insupa rosendoftet från dei; förbiilande trädgårdarne och låta sina hänryckta blickar fara ut öfver den präktiga tafla, som smeker hans öga med sin färgprakt, — en tafla, I derå Jönköping, flytande emellan sina sjöar, med sitt ansenliga hotell och prydliga jernvägsstation, utgör medelpunkten; höjderna kring staden, krönta af lummiga lundar och fullsatta af täcka hvitskymtande villor, bilda sidopartierna; och Wettern med stadens hamnbyggnad och jernvägens, till skydd mot den djerfve inkränktarens vilda böljor uppförda, vägbrytare framstår såsom förgrund. — -— Om postbefordringen emellan Jönköping och Alvesta läser man i Snällposten: Med den 1 December öppnades tvenne nya lelar af stambanan, så att jemigen förlängdes rån Elmhult till Alfvesta och från Mullsjö till Jönköping. Med anledning deraf var mani den sfvertygeise, att posterna skulle hastigare beforlras än förut, men resultatet har blifvit det omvända, och det nästan otroliga har inträffat, att nu komma posterna 6 timmar senare än förat. Anledningen är att postdiligenserna från Jönköping aniända till Alfvesta först 2 timmar fter bantågets afgång. En insändare har meddelat redaktionen fölande i frågan upplysande artikel: Såsom den korresponderande allmänheten känrer, har med den 1 December den nya postbe; E i j j 4 l g : ; f f f f ordringen mellan Stockholm—Malmö—Hamburg I