Aftonbladet – 10 december 1863, sida 2

Lika vilkor för alla. Under denna rubrik innehåller Jönköpingsbladet följande betraktelser med anledning af de symptomer, som företett sig till en börjande protektionist-agitation: Det är med ledsnad vi funnit tidningen Frihetsvännen under ofvanstående skylt hylla prohibitiva åsigteriså måtto, alt den yrkar på tull å landtbruksalster m. m., under förevändning af motsvarighet till de tullafgifter å industrialster, hvarmed landtbrukarne skatta till industriidkarne. Detta yrkande kunde hafva något skäl för sig, om meningen vore att i all evighet bibehålla tullen å industrialster; men Frihetsvännen vet lika väl som någou annan att detta icke är fallet, utan menibgen tvärtom är att efter iand borttaga alla sådana tullar, som. utan att synnerligt inbringa för staten, blo . fördyra de af dem drabbade artiklar, ssmt endast för statsinkomstens skull bibehålla tull å ett fåtal sådana ertiklar, hvilka dels anses som öfverflödsvaror, dels förbrukas så pass allmänt, att tullen å dem kan betraktas såsom en någorlunda jemnt på alla fördelad beskattniog. Till dessa artiklar höra isypnerhet tobak, spirituosa, vin, socker, kaffe och tå jemte några andra. Den af Frihetsvännen klandrade instruktion, om vi så må kalla det, för den ef regeringen tillsatta tullkomiten afsåg just ett närmande till detta mål. Hvarföre ej i bemälde riktning stezet på en gång tages fullt ut, hvari genom för någon fid den af Frihetsvännen påpekade orättvisan mot landtbrukarne till en-del qvarstår, torde icke behöfva närmare utvecklas, då derom redan förut är mer än tillräckligt taladt och skrifvet. — Så myc ket om liksfälligheten i tullfrågor. De rent prohibitistiska organerna nöja sig likväl ej med att betrakta saken blott från den sidan, utan tela om det för landet vådliga, ofördelaktiga och ruinerande af en i så hög grad tillämpad handelsfrihet som nu är rådande och än ytterligare efter regeringens åsigt borde utvidgas.4 — Samma tel har man hört i 40 år eller allt sedan 1823 — då första stegen ifrihandelsrigtning togos — utan ringaste skymt till försök att visa, på hvad sätt frihandeln är ruinerande eller huru den ens skulle kunna vara det. Enär den inhemska produktionen blott i cs entliga fabriker mer än fyrdubblais på de senaste 30 åren, och förhållandet väl är i det närmaste enahanda inpm handtverkerierna, kan väl ej påstås att producenterna blifvit ruinerade, med mindre man vill drifva dep orimliga satsen, att tillverkningarne stigit i samma män de blifvit förlustbring .nde. Det måtte således vara konsumenterna som blifvit ruinerade derpå att de fått sina inköpta varor för bättre pris? Eter månne hrr pro hibitister kunna uppvisa en tredje klass, utgörande hvarken producenter eller konsumenter, så talrik att den kan anses repre: sentera hela landet, som påstås ta blifvil eller blifva ruineradt?