Aftonbladet – 8 december 1863, sida 3

Jag kunde väl tro, att ni till slut skulle få vända er till mig4, svarade ban. Välan, nådig herre, jag är till er tjenst, fastän tiden blifver nog kort. Nådig herro har välicke glömt hvad jag fordrer för en sådan affär? Jag sade er det, då vi talade cm saken i Paris.4 Ni skall få hvad ni begär, återtog abben. Jag lofvar dertill, att om ni lyckas utföra saken så, att iogen misstanke faller å mig, skall ni ytterligare bekomma dubber så mycket om ett år härefter; ty endast dessa begge unga män stå emellan mig och en omätlig rikedom.4 tDet är dock skada att tiden är så koapp, sade italienaren ånyo. Jag måste gripa saken an i sjelfva slottskapellet, ty han lärer ej före vigseln komma att visa sig ute. Att träffa honom ensam blir en ny svårighet. Hvad platsen angår, så har jag redan sett mig litet före, i tanka att: det ändå skulle komma derhän, och jag har funnit ett godt gömställe utanför dörren till sakristian, der mun obemärkt kan fura på honom. SJag känner till detta rum utanför sakristianX, sade abben; men jag minnes ej så noga dess läge, att jag vill gifva er något råd härutinnan. Der är ett fönster utåt slottsträdgår len, genom. hvilket ni kan komma undan efter fullbordadt värf. Jag skall der låta hålla en häst i beredskap till er flykt —-det är allt hvad jag kan åstadkomma. Jag skall sjelf sörja för resten, minade italienaren. Jag finner nog utväg att draga mig ur spelet; och sannolikt lärer brudgummen i sin ifver skynda sig att komma till stället långt före de öfriga, då han i all beqvämlighet skall blifva expedierad. Emellertid vill jag göra några förberedelser med