Aftonbladet – 8 december 1863, sida 3

Gothaer Zeitung meddelar, under inspiration af prinsen af Augustenborg, att det slesvigholsteinska kausliet redan i nästa vecka skall flyttas från Gotha till Hamburg.4 Utom 6:te och 13:de divisionerna skall Preussen, om operationerna fordra det, sända åt Holstein andra fotgardesregementet, gardeshusarregementet och de lätta gardeskavalleriregementena. Prins Fredrik Carl skall föra högsta befälet öfver de preussiska kårerna. Rusiningarne och stämningen i Danmark. En svensk korrespondent från Köpenhamn till Göteborgs Handelstidning skrifver härom den 3 Dec.: Rustningarne fortgå oupphörligt. Vid flottans etablissementer arbetas dag och natt. Allt till flottan hörande manskap inkallas. Af landttrupperna äro öfver 50,000 man på fötterna, färdiga att på order pröfva Tysklands berserkamod. Krigsministeriet anställer ett stort antal civila personer för armån, såsom bokhållare, skrifvare, magasinsförvaltare, lasarettsförvaltare, bagare och slegtare. Om stora händelser snart skola förestå eller icke, är svårt att förutsäga. Den, som med säkerhet kunde yttra sig härom, vore värd millioner. Allt synes stå på sin spets, till följd af den sednare tidens oväntade tilldragelser. Hvad som är visst är, att den danska nationen icke fruktar ett krig. — Danska folket vet, att det är ett tordiskt, starkt, om än fåtaligt, folk. Danska folket vet, att dess statskaesa är fylld — och, det bästa af allt — att striden gäller fosterlandet och norden. Danska folket vet, att vestmakterna äro dess vänner och att Sverge och Norge skola bjelpa till att från nordens fjellar slunga torshammaren ner på angriparnes hufvuden. Danska folket vet; att skandinavismen har en framtid, som är grundad på det nordiska folkets fria vilja och styrka — och att ingen verldelig makt kan förhindra denna lika mycket naturliga som herrliga växt att uppspira itiden. — Derför är danska folket lugnt. Det är morgon, när jag nedsk-ifver dessa rader. Solen är ännu icke uppstigen. Men på gatan, utanför mitt fönster, är sorl. Det är en trupp inkallade soldater, som marseherar till jernbangården för att draga till söder. Ur modiga hjerten uppstiger sängen: Den gang jeg drog afsted. — Dragen åstad till lycka för Danmark och norden!