Aftonbladet – 8 december 1863, sida 3

skall du ieke mera undkomma mig! Jag skall veta böja din wmolspänstighet, så att du till slut sjelf på dina knän måste anropa mig att tega dig till äkta. Jag för henne med mig till Spavien. Epernon är på min sida och skall underlätta vår färd. Ja, det skall lyckas, ropade han högt, det skall lyckas! Men denna pojke måste dö. Hvarföre skulle jag låta honom lefva? Dör den befriar honom ju ifrån det qval, hvar med heutes förlust eljest skulle hemsöka hans hjerta. Dessutom skall den oreda och bestörtning, som vid påträffandet af hans iflösa kropp måste uppkomma i slottet, verksamt befordra vår flykt och gifva oss ett er timmars förspråog. Den unge mannen ar urskilning och mod och är beslutsamt djerf; hans uppträdande skulle i flera afseenden kunna blifva hinderligt och förderfligt för mina planer. Derföre måste han dö. Jag har satt mitt eget lif på spel och behöfver icke vara mera nogräknad med an dras. Då han väl är undanröjd, finnes det ingen, som. kan ryeka henne ur mina armar. I detsamma öppnades dörren och Orbiinträdde. Ni kommer snart tillbaka, min vänt tilltalade honom abbån; har ni redan allting i ordning? Allting, nådig herre4, svarade Orbi. SOm jag na blott kunde få tillträde till slottet och sedan lyckades träffa på den unge manpen ensam, så skulle saken lätt gå för sig redan i natt. : Skolle ni icke kunna förse mig med ett bref till herr markisen af Villequier eller någon annan? Innehållet må för öfrigt vara hvad som helst; jag önskar blott en förevändning att komma in genom slottsporten. Nej, icke till Villequier,?, afbröt honom