Aftonbladet – 8 december 1863, sida 2

le bokstafliga stadgandena, som med andan gällande kommunalordning. Beredningsutskottet erinrar att då den för hufvudstaden oällande kommunalförfattning i 36 och 37 55 bestämmer, att nämndernas till visst antal bestämde ledamöter skola utses genom val af stadsfullmäktige, samt i afreende å polismästaren särskildt förekommer, att ban, jemlikt 15 och 16 SSi berörda författning, icke ens är valbar till ledamot i någon af nämnderna, kan det af nämnden föreslagna stadgande icke i instruktionen upptegas, med mindre än att kommunalförfatiningen i öfverensstämmelse dermed ändrades. I alseende härå anser sig utskottet dock nödsakadt afstyrka, att någon framställning till Kongl. Maj:t göres i sådan syftning, att derigenom den i kommunalstadgan uttalade grundsatsen om stadsfullmäktiges och ledamöternas i dem underlydande nämnder utseende genom val skulle komma att rubbas, och det med så mycket mera skäl, som kommunalförfattningen i fråga om nämnderna ännu ej tillämpats, och eåledes ännu ej kunnat pröfvas, huruvida en sådan förändring, som den föreslagna, kan vara behöflig. För sin del hyser utskottet den tillförsigt, att herrar stadsfullmäktige ekola vid valen till ledamöter i nämnderna ega tillgång på män med så mycket nit, sakkännedom och erfarenhet, ait hufvudstadens kommunalförvaltning kan med trygghet åt dem öfverlemnas, utan att de i äldre kommunalförfattningar förekommande, numera fränträdda, bestämmelser om sjelfskrifna ledamöter behöfva tillitas, eller synnerligen stora praktiska svårigheter äro att befara. Hvad särskildt beträffar sundhetsnämnden, innehåller dessutom förslaget bestämmelse om rättighet för densamma att till sitt biträde kalla sakkunnige män; och den erfarenhet, 2om är hos förste studsläkaren att påräkna, skall säkerligen komma nämnden i icke mindre mån till godo derigenom att han, på sätt utskottet föreslagit, blir föredragande hos nämnden och dess verkställande utskott, utan att tillika deruti vara sjelfskrifven ledamot. Detta utskottets yttrande, som åberopas äfven i afseende å förslaget om polismästarens inrymmaende i fattigvårdsnämnden, 8y-: net oss så öfvertygande, att vi hoppas det stadsfullmäktige icke skola försöka rubba en af kommunalordningens vigtigaste grundvalar, innan den nya lagen ännu ens hunnit fullständigt tillämpas. I fråga om tillsättniogen at de under drät selnämnden lydande tjenstemän och betjente har beredningsutskottet uttryckt den äsigt, att de i allmänhet böra tillsättas endast medelet förordnande tills vidare elier på viss tid. Från denna med alseende ;å kommu nala tjenstemän utan tvifvel riktiga åsigt har utskottet dock tro:t sig böra göra undantag dels för stadskamreraren och stadskassören, med afseende — såsom det heter i utlåtandet — å dessa tjenstemäns ansvarsfulla befattning med en betydlig penninguppbörd och andra maktpåliggande bestyr, dels ock för stadens revisor, hvilkens verksamhet utskottet trott hädanefter böra så utsträckae, att ge nom honom eller under hans inseende en allmän revision af samtliga nämndernas och derunder lydande iorättningars räkenskaper kommer att ega rum. Dessa skäl synas oss knappast nog kraftiga för att man på grund af dem skulle frängå en i allmänhet riktig grundsats. I likhet med en reservant, re visionasekreteraren Lindhagen, anse vi de två förstnämnda befattningarne icke vara i vigt öfverlägsna åtskilliga andra tjenster, och att någon svårighet att till nämnda befatt ningar få dugliga och pålitliga personer icke kan antagas uppkomma deraf, att tjensterna tillsättas blott genom förorddande, samt att, hvad stadens revisor angår, dennes befattning i den större utsträckning utskottet tänkt sig, icke lärer komma att skötas med mindre kraft och noggrannhet om endast förordnande å tjensten meddelas. Hvarhän det leder att utan verkligt nödtvång medgifva undantag från en sund regel, visar sig för öfrigt af en annan utlåtandet bifogad reservation, deri åtskilliga ledamöter anmärka hurusom bokhållarens i byggnadskontoret befattning äfvenledes är af den vigt och omfattning att det vore i högsta grad inkonsevent om ej äfven å denna befattning tull. makt skulle utfärdas. Bäst undvikas alla inkonseqvenser derigenom att icke något undantag alls göres från den af utskottet uppställda allmänna regel, deraf många fördelan men ingen olägenhet, synes kunna uppstå. stenkastande