Aftonbladet – 1 december 1863, sida 2

Protektionistiska strömoln Det behöfdes ingen egiareblick för ett förutse, alt regeringens energiska beslut i afseende på den af ständerna begärda tullkomitåns karakter och sylte skulle uppkalla skyddstullssystemets anhängare till förnyade ansträngningar. Första yttringen af dessa ansträngningar uppenbarar sig dock tidigare än man förmodat oeh från ett annat håll än man väntat. Man öfverraskades i går afton att i Posttidningsn läsa en petition, af gifven till regeringen af ett antal köpmansfirmor i hufvudstaden, begärande ingenting mindre än en andra tullkomit, som skulle uppgöra förslag till en protektionistisk tulltaxa, att i bredd med resultatet af den nyss i frisinnad anda tillsatta tullkomitens arbete föreläggas nästa ständer, som sålunda skulle få att välja mellan två olika vägar. Det är någonting mycket ovanligt att se köpmän uppträda såsom protektionister. Förhåilandet skulle förefalla högst besynnerligt, om man icke vid första blick på petitionärernas namn funne, att de tongifeande ibland dem sjelfva äro fabriksegare eller fabriks: förläggare. Men det är likväl knappast troligt, att en petition, eådan som den förevarande, kunpat komma till stånd om densamma icke blifvit satt i gång under en särdeles tryckt penningställning. Denna tillfälliga konjunktur har, man kan vara viss derpå, blifvit med skicklighet tillgodogjord af dem som stått i spetsen för petitionerandet, och de öfriga, förbiseende att konjunkturen icke är något tör Sverge enstaka fenomen, utan står i det intimaste samband med en dylik inom hela den europeiska penningmorknaden, hafva tagit för kontant förespeglingarne ait det onda hade sin rot i det på sednare tiden hos oss följda han: delssystemet. Vi minnas mycket väl huruledes personer, hvilkas varma pit för pro hibitism och, i briet deraf, för protektionism, aldrig förvekat sig, försökte att i alldeles samma riktning tillgodogöra 1857 års kris. Äfven då funderade man på en stormlöpning mot det fria handelssystemet och mot dess förnämsta representant inom kabinettet, frih. Gripenstedt, men försöken hade lika liten framgång som vi hoppas att de nu ifrågavarande skola vinna. Lyckligtvis har man att mot de mörka teckningarne aflandets tillständ sätta åtskilliga fakta, hvilka tala högre än några protektionisters och några af en tillfällig konjunktur oroade affärs mäns klagomål. Det blir tillfälle nog under den offentliga debatt i ämnet, hvilken icke lärer uteblifva, att med siffror, hem tade ur officiella handlingar, visa bhuruledes våra näringar gått framåt just i bredd med tillämpningen af en friare lagstiftning rö rande handel och näringar, cch buruledes framför ailt välmågan bland de arbetande klasserna, det är bland den stora massan af nationen, derunder ökats. Vi åtnöja Oss derföre för ögonblicket att jemte meddelandet af sjelfva petitionen återgifva dels hvad P. T. derom yttrar dels hvad en korrespondent till Göteborgspostea har att berätta om petitionens tillkomst. Petitionen, som i lördags inlemnades till fioansdepartementet, har följande lydelse: Stormäktigste, Allernådigste Konung ! Under tvenne decennier har inom vårt fädernesland utvecklats och allt mer tillämpats ett statshushållningssystem, som, om det än bidragit till ökad liflighet i handeln, synnerligast med allt hvad landet sjelf behöft, eller trott sig behöfva, och såmedelst gifvit anledning till flitiga loford af idealister och ytliga åskådare, likväl — i betraktande af sannolikheten för systemets än vidare utbredning — hos mången fosterlandsvän väckt mörka tankar på framtida, ödesdigra följder. nförseltullarne hafva tid efter annan blifvit antingen alldeles bottagne eller ytterligt nedsatta för de flesta varuartiklar, ej mindre dem som utgjort produkt afjordbrukarens tunga yrke under ett omildt luftstreck, än dem som inhemskt näringsflit sträfvat att åstadkomma. Följden häraf har visat sig i öfversvämning af utländska fabrikers och slöjders alster, ofta sådane, som redan förut genom modernas nycker i utlandet förlorat sitt halfva värde och derför här kunnat afyttras i enahanda förhållande, utan möjlighet?