Aftonbladet – 26 november 1863, sida 2

tiden måtte gå klokare tillväga när han har någon hemlig plan att utföra. Henrik kunde icke undgå att skratta litet åt sin förbryllade gunstling, medan han tömde den föreslagna skålen. Det återstående af måltiden förflöt utan att något vidare anmärkningsvärdt tilldrog sig. Vill: quier satt försjunken i djupa tankar, och då ban emellanåt såg sig omkring fann han nä stan alltid hertigens af Guise blickar fästade på honom med ett forskande uttryck. Slutligen då tiden var inne för den emottagning, som konungen utsatt i sina egnaa rum, steg Henrik upp och aflägsnade sig med de uppvaktande ädlingarne, deribland Villequier. Hertigen af Guise dröjde en stund efter konungen och talade några ord med de kringstående. Han kallade till sig en af sina pager och hviskade sakta till honom: cUppsök genast herr Chapelle Marteaa och bed honom komma till mig vid midnattstiden. Jag önskar då också att få se herr af Magnac, en af ordföranderna för adeln. Du träffar honom sannolikt i hans bostad uti domstolspalatset. Derefter fortfor han högt: tMine herrar, konungen lärer snart vara att vänta i audienssalen, der vi böra vara beredda att emottaga hans majestät. Emellertid beder jag eder ursäkta, att jag för ett par ögonblick måste draga mig tillbaka.? Hertigen tog med dessa ord vägen till sina rum och de närvarande ädlingarne dels begåfvo sig omedelbart till audienssalen, dels skyndade att uppsöka sina hem i staden för att derifrån ledsaga fruar och döttrar till den hoftest, som ännu samma natt skulle ega rum på slottet i den stora sal, hvarest vanligen riksdagen församlades då alla tre ståuden höllo gemensamma öfverläggningar, men som nu, i följd deraf att stånden till en början endast kommo att arbeta hvar för si, hade blifvit upplåten åt hofvet och den lysande samling af lan