Aftonbladet – 25 november 1863, sida 2

Hertigens och kardinalens inträde ådrog sig genast allas uppmärksamhet och gästerno bugade sig djupt, der han framskred och helsade dem välkomna. Generaler och ministrar, prelater och hofmän täflade att tå betyga honom sin vördnad, att få vexla några ord med den man, som stod högt öfver dem alla och i hela landet helsades såsom tronens och kyrkans stöd. Straxt derefter anlände konungen och emotlogs vid dörren af hertigen, som med öfliga cereminier ledsagade honom tili högätet öfverst vid bordet. Konungen åtfölj :es af sex uppvaktande ädlingar, ibland hvilka Villequier, som genast bemärktes af hertigen. Dennes öga flammade till vid ärerseendet af sin oförsonlige vedersakare, men detta var blott för ett ögonblick; straxt derpå helsade hertiger honom med en artig böjning på hufvudet. Så snart konungen intagit sin plats, bjöd han hertigen och de öfriga närvarande att sitta ned vid bordet, hvarefter några artigbetsbelygelser vexlades emellan konungen och hans furstliga värd, som intog platsen till höger om hans majestät. Då hertigen, efter konungens föredöme, skulle taga sin serviett, som låg framför honom på bordet, nedföll på hans tallrick ett litet försegladt bref, och konungen, som tycktes vara vid ett ovanligt godt lynne, ropade, högt skrattande: Nå, i sanning, tror jag icke att det är en kärleksbiljett! Läs, läs, min gode hertig! Ingen får röra en bit förrän hertigen hunnit läsa det der. (Forts.) Den äldsta törnrosbuske i Europa finnes i staden Hildesheim. Den säges vara planterad af Ludvig den fromme, då det af Carl den store inrättade biskopssätet yttades till Elze; men de handlingar, som innehöllo beviset härför, förstördes vid en brand år 1813, hvaremot sednare berättelser visa, att biskop Hezilo år 1078 lät uppföra en mur omkring busken till dess skydd. Oaktadt törnrosbuskens höga ålder är den ännu kraftig; i somras sköt den åtskilliga nya rotskott, af hvilka ett nu är sex alnar hi och nära en tum i genomskärning.