Utrikesministerrs yttrande om Sverges yttro politiska ställning. Posttidningen för i går afton meddelar ai grefve Manderströms på riddarhuset afgifna yttrande rörande den yttre politiken ett re. ferat, som synes utgöras af den promemoria grafven begagnade för sitt anförande, och vi anse oss böra här återgilva detsamma. då det är något fullständigare än vår i gär i största hast nedekrifoa redogörelse: Grefve Manderström upplyste, med enledning at br Brakels interpellation i gårdagens plenum, att han ansett sig kunna uppskjuts med dess besvarande, då tillfälle dertill i dag var förutsedt. Svenskarne äro ett folk, som hafva mycken benägenhet att antaga främmande bruk ; men göra det vanligen efter sin egen hbeqvämlighet, och endast i de delar som an slå dem; hvaraf en halfbet uppstår. I England vore bruket att på förband underrätia ministern om den interpelia:ion, som afsea. Talaren utvecklade skälen derföre och det önskliga att detsamma här till fullo tilläm pades. Så vidt jag känner, fortfor talaren, gifva grundlagarne ingen anledning till interpellation; och särdeles hvad den utrikes politiken beträffar, föreskrifva de deremot konungens rådgifvare skyldigheter, som dessa äro pligtige att icke förbise. För min del bar jag likväl alltid ansett som en skyldighet att gifva dem af pationens ombud, inför hvilka jag, evoligt vår nu gällande författning, har tillfälle yttra mig, de upplysningar som med mina pligter i öfrigt äro förienliga; och jag tror icke man skall kunna tilivita mig att hafva sökt undandraga mig detta. Att jag icke sjelfmant dertill söker anledning, torde icke billigtvis kunna läggas mig till last. Upplysniogar, som icke äro Sa NIAN ANKAN fel AT idantetnetm batlk Init a