Aftonbladet – 23 november 1863, sida 3

— Dea matin, som i går middags egde rum i Musikaliska ekademiens lokal till förmån för den store sångaren Stenborgs dotter, var ganska talrikt besökt. Fru Michaeli utförde dervid trenne romanser, nemligen en tysk, en svensk och en norsk. Det väl träffade uttrycket i de sinsemellan till karakteren olikartade romanserna, de smakfulla modulationerna och det glänsande föredraget i sin helhet tillskyndade den utmärkta sångerskan ett stegradt bifall efter hvarje romans. I anseende till hr Willmans hastigt inträffade heshet kunde de tillämnade ensemblosångerna icke blifva af, utan sjöng hr Behrens i stället på ett särdeles vårdadt och förtjenstfullt sätt Schuberts vackra romsns Der Wanderer4 samt en aria ur Balfes opera Zigenarent. Den sköna liymnen ur Gustaf Wasa4: SÄdla skuggor, vördade fäder sjöngs af hr Strandberg vid god disposition, och spelade hr G. Wolter en violinpjes af Böriot med mycken renhet och precision. Tvenae vackra ouverturer, den ena af Måhul, den andra af Mozart, gåfvos af Musikaliska akademiens elever under hr Hernan Berens anförande på ett förtjenstfullt sätt. Slutligen föredrog hr Hedberg Tegsrs odödliga qväde öfver Gustaf II och hans vittra sångarrund: Jag stod på Skeppsbron under kungaborgen. Då dagens oro ändtigt slumrad var? c. vilket första gången reciterades af Johan Olof Wallin på Svenska akademiens semi-! sekularfest å stora börssalen den 5 April 1836, då den församlade mängden med hänförelse i anletedragen och med återhållen andedrägt lyssnade till de djupa tankar och sköna, snilleblixtrande bilder, af hvilka den berrliga sången flödar. Den väckte äfven au en ganska märkbar sensation, och med anledning af de ovanligt lifliga och entusiatiska bifallsyttringar, som länge följde på lensamma, skulle man kunna tro, att den itgjorde något verkligen nytt för ett flertal af ihörarne.