Aftonbladet – 21 november 1863, sida 2

hindra. V. försena Böra landstingen delas? Vi erinra oss otvifvelaktigt litet hvar, att, då kommunallagen vid 1859—60 års riksdag ventilerades, få stadganden deri voro så omtvistade, som de om landstinget. Till och med hela institutionen hade sina vänner och sina vedersakare. Vänner, som förespeglade sig en hastig skörd af guld och gröna skogar; vedersakare, som spådde bondvälde och alla thy åtföljande olägenheter. Erfarenheten har visat, om man får döma efter de i tidningarne offentliggjorda refera ten öfver landstingens förhandlingar, att tingen väl ej ännu framkallat de gröna skogarne, ty sådana växa långsamt; men att de också hvarken genom sin sammansättnviog eller under sin verksamhet besannat deras farhågor sow spådde ondt. Man har visserligen sett ett och annat försök att imföra det despotiska styrelsesättet inom landstinget i stället för det parlamentariska; men dessa små satraphumoresker hafva mera eysselsatt Kapten Puff än de oroat publiken, och torde alldeles uteblifva, sedan man tydligen funnit att vissa landshöfdingar alldeles icke passa till ordförende i landstivg. Vare härmed huru som helst, så kan man icke annat än glädja sig åt den hofsamhet och den enighet, som gjort sig gällande nästan öfverallt. Man har till och med i allmänhet afhållit sig frän alla ansträngningar att dela länen i flera landsiing, hvartill lagen gifvit en onödig anledning. I Elfsborgs län, som verkligen är underligt formadt, hade delning blifvi. ifrågasatt, men förslaget förkastades utan nägon särdeles strid. Endast inom Kalmer län har landstinget beslutit icke endast sin styckning i tu delar, utan till och med i fyra. Man tyckes tro, att det derigenom skall blifva lättare att handtera, Visserligen är det sant, att Kalmar län är ett stort län, men fem af rikets Jän ega dock hvardera högre folknummer och ätta hafva större både areal och distanser. När dertill kommer att man myeket fort och beqvämt kan med ångbåt komma rån Westervik och Oscarshamn till Kalmar, så finner hvar och en, att långa afständ inom detta län i verkligheten icke äro så besvärliga att tillryggalägga som inom andra med mindre lätta kommunikationer, och att ordandet om Kalmar läns öfvervägande storlek icke erbjuder andra än sökta skäl för skilsmessa. Vi hafva ej heller någonsin hört, att detta län haft någon öfverväldigande stor tillgång framför andra län på menniskoförstånd och penningar, så att det derföre skulle behöfva önska sitt försvagande genom styckning, på det att hvarje del sedermera skulle kunna besluta med lagom förstånd och handla med lagom kraft. Detta bar ock, så vidt vi af handlingarne kunna finna, icke blifvit af separatisterna pästädt, ehuru, om det kunnat bevisas, det hade varit alldeles afgörande. Istället åberopar man jordformationens olikhet, d.v.s. de nordliga trakternas småberg, dalar och slätter, de södras småbackar, dalarnes slätter samt Ölands kalkstensgrund, förmenande alt mennviskor, som bo på så olika jordmån, icke kunna öfverlägga och besluta om gemensamma angelägenheter. I Babel uppkom förbistringen genora tungomålen; i Kalmar län skulle den uppkomma genom jordmånen. En menniska, som bor på slätten, skulle icke kunna arbeta för allmänt väl tillsammans med den som boriskogen, och den som bor på kalksten icke meä den som bor på granit! Vi torde icke behöfva bevisa det besatta I denna splitter nya id rörande vilkoren för sembällighetens bestånd på annat sätt än derigenom att vi fästa uppmärksambeten derpå, att alla rikets landstingslag ega jordmänsolikheter, att flera delvis till och med hvila på kalkbotten och att det skulle blifva mycket obeqvämt, för att icke säga omöjligt stt indela landstingen efter jordmånen. Man åberopar att näringskällorna äro olika, d. v. 8. om man begagnar mera bestämda uttryck, att vissa trakter mera uteslutande idka åkerbruk, andra skogsbruk; ty tegelbruk eller annan industri är ingenstädes inom länet af betydenhet. Men isom hvilket af Sverges län finnes icke denna olikhet? Dernäst skoll folklynnet vara olika. Denna olikhet torde dock hufvudsakligen bestå deruti, att den södra delen af länet önskar att lå deltaga i ett stort och starkt landsting; de öfriga delarne deremot önska små svaga landsting snart eagdt omkrivg hvarje stad, eller så att hvarje betydligare magnat må omkring sig få sitt lilla landsting. Denna folklynnets fallenhet för separatistiska rörelEE SNRA RR SR NES TESTOSTERON