Aftonbladet – 17 november 1863, sida 3

CDeruti irrar ni er, nådig herre, sade abbån. Den unga damens oöfvervinneliga motvilja har gjort detia giftermål omöjligt. Ni bör bafva märkt det, när ni talade med henne i Vincennes, och den unge mannen är numera sjelf öfvertygad derom. Sorg och oro bafva angripit hans helsa, så alt han under de gistförflutna månaderna synes hafva blifvit tio år äldre.ft tJag hoppas, herr af Boisguerin, återtog hertigen föraktfullt, jag hoppas, att ni ej må hufva gått i skola hos vår vän Villequiex. Jag ville hellre blifva kastad i fängelse och anklagad för högförräderi, med hertigen af Guise till domare, än vara Villequiers närmaste anförvandt, stående emellan honom och ett rikt arf.4 Abbens ensigte blef mörkt som natten, i det han svarade: XHerr hertig, jag villicke låtsa som om jag ej förstod edra förtäckta ord; men jag bör säga er att ödet icke behöfver min svaga medverkan för att utföra sina beslut. Öm jag i denna sak velat handla för egen räkning, eå undrar jag just hvad som skulle hafva afhällit mig derifrån, då jag allt sedan deras faders död varit mina begge unga kusiners förmyndare och haft dem i mitt våld? Det var också blott ett skämt, abbe, sade hertigen. SMen tillåt mig fråga er, ifall verkligen den gamle munkens spådom skulle gå i fallbordan, hvilka äro edra planer för framtiden ?4 4Jag är numera så viss på hans sannfärdighetX, svarade abben, Satt jag redan tagit mina mått och steg derefter. Jag har anhållit hos bofvet i Rom att få lägga af min svarta drägt, och den sista underrättelse jag erhållit ifrån den heliga staden meddelar mig, att bullan om min befrielse ifrån det andliga ständet redan är expedierad och befinner sig på väg bit.4 äaHuru? ropade hertigen med oförställd förvåning. SÄr det möjligt? Ni måste då hafya mäktiga beskyddare i konklaven. 4Så är det, återtog abbåön; och änskönt