Aftonbladet – 16 november 1863, sida 2

v I Mee LI CUlIR VII HAUC UTE 8 sistl. Okt. fyllt sitt 57:40 är och hade då, såsom vid så många ndra tillfällen, på mångfaldigt ätt mottagit bevis på sina un-5 iersåters oskrymtade kärlek ; föga hade man någon aning deromj tt detta var den sista födelse ag, som han skulle komma attt ira, isynnerhet som hans helso-t tillstånd syntes vara ganska godt. 4 Den plötsliga underrättelsen? m detta dödsfall har här verkat; n allmän förstämning, och vik cunna i sanning säga, att sällan iom någonsin, en utländsk ellerj ättare sagdt, en icke-svensk moarks död här framkallat så myc-E en sensation och så lifligt del-t agande. Fredrik VII var den siste att-F Jläggen af det gamla oldenburgskat konungahuset. Och utan fara fört jatt bli jäfvad af historiens vitt-E nesbörd, torde man med full till-F iförsigt kunna säga, att den sistck af de oldenburgska konungarneg spå Danmarks tron var den bästck af dem alla. z j Ingen dansk konung har varits äså nationel, så helt och hållet? dansk till själ och hjerta, ingen? iheller så uppriktigt frisinnad somå han. Under ingen dansk konungsj tid har nationalkänslan höjt si med sådan kraft och så mycketf blifvit gjordt för nationalitetens fstärkande och betryggande; un ider ingens regering har Danmark? tagit sådana jättesteg på den po-å litiska utvecklingens bana somå nder Fredrik VII:s. : Fredrik VII var icke något af dessa lysande politiska snille Isom förvåna verlden och glänsa såsom meteorer; men han var enf iman, som helt och hållet hadeå ikänslor och sympatier gemer isamma med det folk, inom hvilket försynen hade beredt honor n så upphöjd plats; ban vare ihelt och hållet rättsinnad, ärli och trofast man, och då hans ivapen blifvit krossadt i Rocskildes ikan man med fullt skäl öfver hans3 kungagraf i den gamla domkyrkant sätta de tvenne ord, som äro beitecknande för hela hans regering hela hans personliga karakter och tendens: danskhet och frihet. Ifrån sin tidigaste ungdom röjd ban fullständig frånvaro af de skaplynne och den i hofven allfö ofta alstrade uppfattning af förh landena, hvarigenom personer h egnade att uppträda såsom egoist ska och herrsklystna representan ter af konungadömet med Guds nåde. Han höll sig under sin ung domstid nästan ständigt aflägsnadg från hofvet, än på utländska resor)å under hvilka han med synnerli. förkärlek dröjde i det fria Schwei sat i Skottland, på Island oc Feröarne, än uppehållande sig de danska provinserna, isynnerhe på Fyen. Genast efter sitt tillträd till regeringen förklarade han, uta hvarje yttre tillskyndelse, att et konstitutionelt statsskick skulle in föras i landet, och detta arbete ble sedermera, under medverkan af fol kets utvalde, utfördt på ett sådan sätt, som länder honom och Dan marks folk till heder inför hela verl den. Han hade ingenting gemen samt med alla dessa tyska och an Ira furstar, som i nödens och be ryckets tid lofvade och besvuroj ullt möjligt, men som, så snart vin len började blåsa från annat håll cke ett ögonblick drogo i betän ande att bryta sina eder ochi rampa sina löften under fötterna Svåra tider kommo, nöden och berycket voro utomordentligt svåra och förvecklingarne blefvo under stundom i hög grad pinsamma och! rotande, just till följd af konung redriks och danska folkets ge nensamma beslut och föresats om )anmarks frihet och danskhet; men wonung Fredrik svigtade aldrig i in tro på det danska folket ochE5 olket svigtade aldrig i sin lit på vå konungens trofasthet.Och denna ;msesidiga trofasthet har hålli rofvet intill ändan. Den vänskap, som förenade Frelrik VIT med vår konung, var nåsonting annat än det vanliga kont rentionella brödraskapet mellan två egenter, hvilkas stater stå i god örhållande till hvarandra. Det var cke heller blott det gemensamma: le båda konungarne egde uti ettgt ättfram, okonstladt och uppriktig sende. som närmade dem tilll I