Aftonbladet – 14 november 1863, sida 3

RIESDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ech Adeln. Genom val utsågos till Vg igare suppleanter i förstärkt statsutskott hr R. M. Björssterna, frih. W. F. Tersmeden, grefve G. F. v. Rosen, hr F. M. ef Klint, grefve C. G. Hörner oeh frih. B. 4. Leijonhufvud. Sammansatta stats-, lagoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 53, med anledning af skiljaktiga beslut vid betänkandet n:r 29, i fråga om ändring eller omarbetande af landtmkteriinstruktionen och skiftesstadgan, uppsköts, på anhållan af frih. Armfelt, till dess kändt blir hvilka beslut de öfriga stånden angående denna fråga fattat. Samma utskotts betänkande n:r 55, tillstyrkande väckt motion om ändring i k. kungörelsen den 4 Maj 1827, angbende beräkning och fördelning af den erslttning, som boställsinnehafvare, i anledning af verkställda egoskiften, kunna erhålla eller få vidkännas, afslogs, på framställning af frib. af Ugglas, som ansåg att frågan blifvit alldeles för lösligt behandlad samt att dessutom den föreslagna afbetalningen med 5 procent ränta och 2 proe. amortering vore väl högt beräknad. -Förrnämnda sammansatta utskotte betänkande n:r 55, afstyrkande motion om folkskoleinspektörers befriande från annan ordinarie tjenst samt rättighet att vid folkskoleärenders behandling, deltaga i domkapitel m. m., bifölls utan öfverläggning. Deremot uppstod någon diskussion vid samma utskotts.memorial n:r 56, med anledning af riksståndens skiljaktiga beslut i fråga om lydelsen af 18 S sista momentet i förslaget till ny jagtstadga.. I det-första betänkandet var föreslaget: Skatt, som anträffas ute å mark, må saklöst dödas. Detta hade blifvit bifallet endast af adeln, och då utskottet, med anledning af återremisserna från de öfriga stånden, gifvit mom. följande redaktion: katt, som anträffas i skog eller hage, må saklöst dödas, hade adeln vidblifvit sitt beslut, som äfven biträddes af borgareståndet. I sitt nu förelagda memorial hade utskottet, till undvikande af votering i förstärkt lagutskott, inbjudit adeln och borgareståndet att, med frånträdande af sina beslut, antaga preste och bondeständens beslut. Friherrarne af Ugglas och Armfelt anhöllo på vid föregående diskussioner i frågan anförda skäl, att ståndet nu icke måtte frånträda det beslut som redan 2 gånger blifvit fattadt. Frih. Gripenstedt förordade deremot bifall till inbjudningen. Talaren ville. icke bestrida att kattor äfven kunde å gärden göra skada på fogelafveln, men alldenstund de äro husdjur, borde e dock ej lemnas alldeles utan skydd och prisgifvas, blott de anträffas några alnar från mans ården. Det vore derföre bäst att vidblifva de estämmelser angående detta ämne, hvilka nu äro gällande och icke visat sig hafva medfört några olägenheter. — Af samma åsigt var frih. C. G. Leijonhufvud, hvilken medgaf att han, då saken förut inom ståndet förevarit, icke så noga tagit reda på huru katten lämpligen bör behand: as O. 8. V. Sedan diskussionen förklaratsafslutad ochlandtmarskalken ansett proposition om bifall till inbjudningen vara med öfvervägande ja besvarad, begärdesvotering, hvarvid genom den förseglads sedelns öpprande, beslöts att vidblifva det förra beslutet och afslå inbjudningen. Rösterna voro 16 ja och 17 nej, — De för denna händelse alternativt framställda voteringspropositioneri förstärkt lagutskott godkändes. Samma sammansatta utskotts utlåtanden:r 57, i anledning af skiljaktiga beslut vid förehafvande af skogslagstiftningsfrågan, framställande nytt förslag angående boetällsskogar, blef utan diskussion bifallet. Slutligen godkändes utan särskildt yttrande bevillningsutskottets betänkande n:r 28, angående beräkningen af tullmedlen, postmedlen, stämpelpappersafgiften och bringinsbrifnningsnredlen. tåndet åtkildes kl. 7,8: