Aftonbladet – 13 november 1863, sida 3

MM HV rik af Navarra her lo:vat honom hjelp, Epernon, som vaknat ur sin dvala, sammandrager trupper i flera delar af landet; konupgens makt tillväxer för hvarje dag iförhällande till bans motståndares och med hvarje dag lju.na således äfven alt mera era utsigter. Dock, om det äfven icke skalle vara förenadt med så mycken fara för konungen att nu genast handla raskt i er sak, så kan ni dock ej begära att konungen för densamma skulle tillbakasätta något af de vigliga statsangelägenh:tlerna, så framt han icke derigenom skulle kunna påräkna någon stor egen lördel. Ni efterlängtar if rigt edra önskningare uppfyllande, det är genska naturligt; men hvarken konungen eller jag hafva samma orsak dertill som ni. Låt oss äfven kunna vinna något väsendtligt dermed och jog gifver er min högtidli gaste försäkran, att ert bröllop skall ega rum före jul d Gaspard af Montsoresu svarade efter er stunds öfverlägguing med sig sjelf: 4Jig tackar er herr af Villequier, för det alt ni går öppet till väga med mig. Låt oss, lemna alla toma fraser å sido. Jag her lärt mig inse till huru föga de båta här i verlden. Vi vilja underhandla såsom köpmän om en vara som den ena säljer till den andra. Rätt sås, sade Villequier skrattande, utan att synas det minsta stött öfver liknelsen. Lät oss se saken ur denna synpnnkt. När allt kommer omkring, är dock ull slags poitik icke något annat än en handel i stor skala. SVi äro då öfverens4, fortfor Gaspard af Montsoreau i s mma ton. Jag vill vända mig till er och konungen såsom till två bo lIagsmän i samma handelsfirma. Välan, hvad är priset för eder underskritt på mitt gif t rmålskonotrakt med den unga damen? Fordrar ni kontant? Kontant ! inföll Villequier .med ett vänligt grin. SNi har då penningar? Det är ovanligt att nu för tiden höra talas ont kon tant af någon anuan än hertigen af Guise