Till frågan om elementarlärarnes privatskolor. Till redoktionen of Aftonbladet. 1 tit. tidning för den 30 sistl. Oktober förekommer en uppsats, i hög grad läsvärd, rörande en af sex lärare vid Lunds högre eler entarläroverk annonserad privat läroanstalt, som de vid sidan af elementarläroverket tänka inrätta. Med anledning af denna uppsats, som utan tvifvel är fullt befogad och, åtminstone i hufvudsak, riktig, anbåller undertecknad att få till belysning af frågan meddela följande: Först och främst kunna vi ej annat än fullkomligt gilla ekonomiutskottets förslag af 25 timmars undervisningsskyldighet i veckan för lärare vid offentligt elementarläroverk såsom maximum, och vi äro fullt öfvertygade om att hvar och en, som i frågan eger sakkännedom, skall anse detta utskottets förslag såsom högst billigt och välbetänkt, och dess öfvertygel:e, att intel trötlar lärjungen mer än en trött lärare, utgör säkerligen hos eu stor del af den bildade svenska allmänheten en sorglig erfarenhet. Är nu detta sannt, så är ju också solklart, att detta Lundalärarnes företag ej kan ståsynnerligen väl tillsammans med deras egentliga tjensteåligganden. hvilka ju taga hela deras tid odelad i anspråk; men en annan fiåga är, om icke dylika eller andra, för den egentliga tjenstebefattningen menliga, företag äro under lärarnes vid de oftentliga elementarläroverken nuvarande ekonomiska ställning för flertalet bland dem rent af nödvändiga. De uppoffringar, som staten på sednare tider gjort för nämnde läroverk och särskildt för förbättrande af lärarnes ställning äro stora och måste erkännas, men säkert är att de ännu äro alldeles otillräckliga och att de allrabilligaste anspråk i uetta hänseende icke skäligen kunna anses vara fullt tillfredsställda. Vi vilja denna gång ej trötta med att genomgå de ofta upprepade, om ock sällan af allmänheten i minnet fästade, särskilda summorna irom de olika graderna af lektorsoch adjunktslönerna, vi bedja blott samma allmänhet, hvars barn äro öfverlemnade åt de offentliga elementarläroverkens vård, och specielt statemakterna, betänka, om det är möjligt att, tyngd af 4000 riksdalers skuld från akademitiden, i en större stad lefva, d. v. 8. äta, kläda sig, betala hyra, skatter, köpa nödiga böcker m. m. för 1000 rdr rmt om året. Vi våga äfven till samma allmänhets och samma statsmakters ärliga bepröfvande hemställa, om det låter sig göra att — äfven utan gamla tryckande skulder — med familj lefva i någon af de större, och såsom med afseende på lefnadskostnader dyrare, bland Sverges städer för 2000 rår rmt pr år. Då skolläraren erhåller denna summa är han gemenligen omkring 40 år gammal och således icke för späd att bygga hjonelag, ifall annars meningen är att hans lönevilkor någonsin skola dertill bereda honom möjlighet. Svaret på dessa frågor torde af sig sjelft vara temligen lart, och en jemförelse mellan