Aftonbladet – 12 november 1863, sida 2

Article Image
Denna uppgår inom Elfdals härad på den så: allade Svenskbygden till 2:dra å 3:dje kornet i. amt på Finnbygden och i Fryksdals öfre tings-ijr ag till 3:dje å S:te, i Jösse härad till 4:deå5:te ch i Fryksdals ads nedre tingslag till endast i 5 je kornet. — I öfrigt anses afkastningen uppgå 8 4:de kornet och inom Mellansysslets fögderi! h ara vida under medelmåttan. 8 Af trindsäd, ärter och vicker, som endast odas obetydligt, torde medelafkastning vara atti eräkna. q ÅS Potatesen lemnar inom Mellansysslets fögderi fi :de kornet eller medelafkastning af god beskafenhet, på öfriga ställen är skörden under melt, elmåttan, inom Södersysslets fögderi svag. Höskörden anses dels god och dels medelmåtlen oo ig. Pe nya rågarne hafva i allmänhet ett lofvanje utseende, men äro på sidlända ställen något kadade af mask. j Från Stora Kopparbergs län (dat. en 31 dkt.): Höstsäd, som blott i ringa mån odlas i nordich nordvestliga delarne af länet, utgör äfven ör öfrigt en mindre del af årliga utsädet, och egagnas deraf förnämligast råg, samt endast i änets nedre delar något hvete. Åfkastningen uppifves i allmänhet från 5:te till 10:de kornet, och somligstädes deröfver samt torde, i följd deraf, sunna beräknas såsom fullt medelmåttig och af sod beskaftenhet, ehuru på vissa ställen inom lika trakter af länet afkomsten, till följd af frostskada, blifvit ringa och af svag beskatenhet, eller alldeles felslagit såsom uti Lima socken. Vårsäd. Deraf sås hvete obetydligt, råg nästan iteslutande såsom blandsäd, korn, i några sockrar, såsom hufvudsäde, men för öfrigt mindre allmänt, blandsäd, flerstädes af åtskilliga slag, och allmännast hafre. Såsom i förra berättelserna omförmäldes, hade då först den långvariga torkan och derefter frosten menligt inverkat på vårsädesgrödan och sedermera har densammas, till följd af väderlekens förändring påräknade och i viss mån inträffade, fördelaktigare utveck-l; ling samt dess mognad och inbergning blifvit i hämmad af det nästan oafbrutna regnets skad; l msufNA. (0 FA — nn -Jenka fet liga inflytande. I anseende till sommarens och: höstens så beskaffade väderlek har vårsädet myc: ket ojemnt mognat, så att en del korn fallit på åkern, medan en annan del deraf icke före skörden hunnit utbildas med full och, fast kärna. Afkastningen, som i följd derat är till beskaf-. fenheten ej fullt god utan mycket ojemn, beräknas på olika trakter och ställen i länet från 2:dra till 6:te kornet, men i Särna och Lima socknar till knappt mera än utsädet och af sämre beskaffenhet, så att vårsädesskörden i det hela ej kan anses annorlunda än under medelmåttan. Trindsäd. Deraf odlas nästan endast små grå ärter å kalkjorden i socknarne omkring ön Siljan, samt vicker till foder, och bönor blott på trädgårdsland. Afkastningen anses på en del ställen till 6:te, men allmännare blott till 3:dje och 4:de kornet och är sålunda att anse såsom under medelmåttan. Jordfrukter. Af potates, som deraf mest odlas, har, emot hvad som kunde förväntas, efter den förstörelse, som frosten i sistl. Juli medförde, skörden, ehuru olika på olika trakter och ställen, i allmänhet utfallit med 6 till 8 gånger utsädet, af god beskaffenhet, samt mångenstädes ymnigare, och ehuru den i de öfre socknarne af Öster och Vesterdalarne varit mindre fördelaktig samt i Särna och Lima socknar felslagit, kan afkastningen dock i det hela beräknas såsom medel måttig. Odlingen af kål, kålrötter och rofvor är ganska ringa, men afkastningen har blifvit fullt medelmåttig, hvaremot trädgårdsväxter i allmänhet lemnat en ringare afkomst. Handelsvärter. Endast obetydligt odlas deraf lin, hampa och humla, och har afkomsten af den na sistnämnda utfallit under medelmåttan, men af lin och hampa blifvit medelmåttig. Foderväxter. Höfångsten beräknas i allmänhet vara något under medelmåttiga års alkomst, men af god beskaffenhet, dock har en del af höet på adadare trakter i öfre Dalorten tagit skada i ladorna genom dit inträngande vatten under de öfversvämningar, som från flera vattendrag egt rum i följd af den regniga väderleken under hösten. Ehuru halmfodret efter värsädesgrödan blifvit ringa mot förlidne år och till en del mindre väl bergadt, anses likväl, med afseende på den ymnigare tillgång af halm, som höstsädet lemnat, samt å de besparingar af hö och halm, hvilka från föregående år äro tillfinnandes, fodertillgångarne inom länet i allmänhet vara tillräckliga för kreaturens framfödande öfver vintern, hvaremot inom vissa trakter, förnämligast i öfre Dalorten, en minskning i kreaturens antal torde blifva oundviklig. På grund af hvad här ofvan finnes anfördt, kan om årets skörd såsom allmänt omdöme yttras att afkomsten i det hela utfallit under medelmåttan. I flera af socknarne uti länets öfre delar har dock skörden varit ännu ofördelaktigare och i några äfven missväxt inträffat. Ditmäåste i följd deraf spanmäl till icke ringa belopp anskaffas från andra orter. Dervarande befolknings förmåga dertill beror mycket på vinterns beskaffenhetoch de tillfällen, som derunder kunna blifva att tillgå till inkomstgifvande arbeten, för nämligast i skogarne och med forslingar; men. äfven under gynnsamma förhållanden i sådant afseende måste ökade svårigheter möta folkets bemödanden för sin bergning i nämnde trakter, och förmåga att utan statens understöd der afhjelpa behofven torde måhända få anses tvifvelaktig, dels i anseende ,till den förut varande: skuldsättningen efter föregående svaga skördar, dels ock till följd af den mot förlidne år derstä-des för handen varande inskränktare och min-; dre goda fodertillgången. Om på grund deraf bLehofven skulle befinnas öfverstiga kommunernas förmåga att bereda utväg till: fyllande af derinom varande befolknings behof af lefnadsmedel, kommer länsstyrelsen att, i den mån sådant kan erfordras, hos KE. M. särskildt göra sådan anmälan, hvartill omständigheterna då må finnas föranleda. Till allmänheten! Warbergs samhälle har nyligen drabbats af en bland de största olyckor eom kunna inträffa, Halfva staden, som inrymt en befolkning af åtminstone 1100, men sannolikt ännu flera invånare, blef natten till sistl. fredag, den 6 dennes, lågornas rof. Alla ansträngningar att hämma det härjande elementet blefvo fruktlösa mot den häftiga storm, som rasade hela natten. Allt brännbart, som läg i dess väg, nedbrann i grund. — Nöden är så stor och tryckande bland de många fattiva familjer, som förlorat allt hvad de egde; ty utom de egentliga fattighjonen, hvilka äfven blifvit husvilla genom : fattighusets ödeläggelse, finnas ett betyd ligt antal handtverkare och arbetare, som hittills baft sin tarfliga utkomst, men hvilka nu, beröfvade hem, verkstäder, verktyg och , annat dylikt, förlorat nästan alla medel till uppehälle. Härtill kommer att just bland i denna helolknine större delen saknat den

12 november 1863, sida 2

Thumbnail