Aftonbladet – 7 november 1863, sida 3

VY DR SP STI: Me MA: JAEMJ UTTER EDER oc 0 DERAIAAIENARS hang med den föregående återremitterad. Prestoständet. Lagoch ekonomiutskottets memorial n:r 34 rörande ändrade föreskrifter om jordafsöndring, afslogs på tillstyrkan af biskop Bring, och beslöt ståndet vidhålla sitt förut i ämnet fattade beslut. Föredrogs derefter och diskuterades samma utskotts betänkande n:r 39, angående ändrade stadganden i afseende å frejdbetyg. Utskottet föreslår, att med frejdbetyg allenast må förstås ett intyg, att personen, vid betugets utfärdande, åtnjuter medborgerligt förtroende eller genom domstols utslag är dömd sådant förlustig. ; Biskop Bring gillade syftet att kunna rehabilitera en för brott straffad person, men tyckte att utskottet gjort intrång på ett område, som ej bort beröras; ty det vore nödvändigt att en person, som står under någon grad af kyrkoplikt, får sådant antecknadt i betyget; samt föreslog derföre vid första momentet ett tillägg, att genom detta stadgande Xprestens pligt ej anses upphäfd, att i flyttningsbetyg, jemlikt stadgan den 20 Mars 1735, om flyttande persons lefverne, medela sådana upplysningar som kunna vara för själavården nödiga. Doktor Ternström kunde ej gilla utskottets förslag, som gårlängre än motionärerna begärt, ehuru den enas (Ola Olsson, som önskar förbud för pregterskapet att utfärda frejdbetyg, samt att detta skall ske af domstol eller mantalskommissarie, och innehålla uppgift blott om personen är straffad för vanärande brott eller ej.) abderitiska absolutism nödvändigt måste ogillas; att nemligen alla mala note caracteristica skola ur betygen försvinna, om personen ångrar och bättrar sig. Talaren ville ej använda dissektionsknifven på detta dödfödda foster af den moderna tidens ytterliga frihetsideer; utskottet vill helt enkelt stänga sanningen i arrest, ty det är ju blott få brott, som medföra förlust af medborgerligt förtroende, Om en, hvad lagen med ett expressivt ord kallar, koma, föder tre, fyra oäkta barn, skall sådant ej omnämnas i flyttningsbetyg ej heller angående undergången skrift c. Så dant skulle bidraga att upplösa all sedlighet och ordning. Utskottet har haft en nog låg tanke om det presterliga samvetet, att det Skulle tillåta ett sådant undandöljande af sanningen; tvärtom, ansåg talaren att i vår moraliskt förslappade tid alla medel som kunna afskräcka från brott, böra begagnas, och yrkade derför afslag, eller åtminstone antagande af biskop Brings tillägg. Ungefär i samma syftning yttrade sig doktor ILjungdal. Kyrkoherden Wennerström delade ej dr Ternströms pessimistiska åsigter om sällsyntheten afen brottslings förbättring; minst bör en prest derom misströsta, och ansåg talaren för en vinst att ur betygen kunna få bort brännmärket af ett för många år sedan begånget brott, och yrkade bifall) med biskop Brings tillägg. Dr Sandberg kom till samma resultat, enär det väl icke kunde vara meningen att hindra den ene presten från att underrätta en embetsbroder om den flyttande personens beskaffenhet. Komminister Afzelius ansåg kyrkoboken blott böra lända presterskapet till egen efterrättelse, ej för att derpå grunda officiella intyg, och yrkade bifall. Dr Petrelli förordade afslag, och domprosten Björling antagande af biskop Brings förslag. Prosten Sonden ansåg ordet frejd ega borgerlig betydelse, men en kyrklig blott i fråga om att lemna det borgerliga samhället infordrade upplysningar om personer; det vore derför sam1 hällets rätt att tyda detta ord som det vill; och med frejden i sådan mening har ej presterskapet att skaffa, ty det blir åklagarens ensak; och hvad angår iterering af brott, blir det äfven hans sak att derom söka upplysningar. Talaren ansåg utskottets förslag vara ett corollarium af den nya stafflagen och en god lösning af det dilemma, hvari utskottet råkat genom komminister Afzelii motion, så att presten kan tala sanning i betygen utan att omöjliggöra en straffad persons rehabilitation. Tillstyrkte derför bifall Jemte biskop Brings tillägg, med någon liten förändring. Kyrkoherden Ötterström fann deremot detta tilllägg öfverfiödigt. De nya föreslagna formulären till prestbetyg upptaga nemligen tre grader af freja: god, ärlig och oklandrad. Om en prest kommer till en ny församling, hvars medlemmar han ej känner, så skrifver han antingen oklamdrad för dem alla, för att ej säga för mycket om I någon, eller ock god för alla, på det ingen må få för litet. Hvad vitsord kan ett sådant betyg ega? Utskottets förslag afser derföre att befria picsterskapet från utgifvande af dessa nakna etyg, som ingenting bevisa. Hufvudsaken är att få veta om personen varit anklagad vid domstol eller ej. Någon talare hade yttrat, att härigenom skulle betyget icke komma ätt innehålla någonting. Jo, mycket nog, hvilket talaren åtog sig bevisa, samt utfärdade derefter följande betyg : Kronoarbetskarlen Zach. Petterson är född 1820 den 3 Augusti. Icke döpt, emedan hans baptistiska föräldrar vägrat sådant. Till äktenskap med . ÖN. NI) från Styrby hafva trenne klanderfria : lysningar. afkunnats, men vigsel har ej försiggått, då han såsom baptist nekar att låta sig vigas af statskyrkans presterskap; han står dessutom under tilltal vid häradsrätt, dit instämd af pigan Catharina Stork, med påstående om barnupp fostringshjelp. Angående läsning innanoch ! utantill samt förstånd i sin kristendom, kan deri om intet officielt intyg afgifvas, då han icke på j! 7 år bivistat något förhör, eller såsom baptist ! vill låta sig af statskyrkans presterskap förhöras. Är till begående af nattvarden ej berättigad, emedan han af samma skäl ej vill låta sig af presterskapet dertill beredas. —— Allt detta börl och kan omnämnas, men innehåller likväl ingen! ting i borgerligt hänseende förklenligt. Om der4 för ingen anmärkning finnes i afseende å medborgerligt förtroende, är onödigt att derom ! nämna någonting alls, ty nog är det obehöfligt att särskildt omtala, det pigan Cajsa Lena Larsdotter deraf är i besittning. Talaren yrkade också bifall till utskottets förslag, med den änj dring, att orden: lagligen är i åtnjutande af medborgerligt förtroende eller skulle utgå, så att bety get blott upplyser om genom domstols utslag sådant är förverkadt; alldenstund det måste vara meningen att hvar och en skall anses för hederlig) menniska, tills motsatsen är bevisad. Riksarkivarien Nordström biträdde den af kyrko: herden Otterström föreslagna redaktionsförbättI: ring, såsom mera förenlig med sens commun och logik. Med antagande af biskop Brings amendement, vore ingenting vunnet; tvärtom förblefve allt i gammalt skick genom hänvisningen till 1735 års förordning, och kyrkotukten borde likväl ej gå utöfver en viss gräns. Genom votering med 26 röster mot 6 antogs förslaget med biskop Brings tillägg, samt på proposition äfven den uf kyrkoherden Otterström yrkade förändring, mot hvilket beslut riksarkivarien Nordström och komminister Afzelius reserverade sig. Slutligen föredrogos och biföllos utan diskus: sion : bankoutskotiets memorial n:r 73, om kungörande af åtskilliga föreskrifter i bankoreglementet; n:r 74, tillstyrkande förhöjd pension för bankokassören Schön, samt n:r 75, tillstyrkande enkan Schedwins ansökning om eftergift af skuld till bankodiskontverket. Borgarestindet. Fortsattes föredragningen af sammansatta utskoltets betänkande i skogsfrågan, och afslogs efter en stunds diskussion den punkten, som angår förbud mot svedjande i skog och betesmark. Hrr Muren, Cygnaus, Loven, Ekman, Gahn, Berger, Carlen och Berggren yrkade afslag, på den grund, att vid en föregående riksdag en skrifvelse i ämnet vore afsluten och att sedan dess de und sökningar, som blifvit gjorda, ej lemna j