Aftonbladet – 5 november 1863, sida 3

RIHSDAGEN. UTSEOTTSBETÄNEANDEN. Af statsniskottet. N:r 210. Meddelar underrättelse om den redan kända utgången af den 30 i förra månaden verkställd omröstning i förstärkt statsutskott i åtskilliga till statsregleringen hörande frågor. Af bankontskottet: N:r 73. Memorial om kungörande af åtskilliga föreskrifter i bankoreglementet. N:r 74. Tillstyrker att kassören C. M. Schön vid afskedstagandet från bankens tjenst må tillläggas pension till enahanda belopp, hvartill, å grund af rikets ständers beslut, hans vederikar, då de tjenat inom graden 10 år och icke innehafva tjenst utom verket, äro ovilkorligen berättigade. eller 4000 rdr årligen. N:r 75. Tillstyrker eftergift af handlanden D Schedwins enka, Margaretha Liljebergs återstående kapitalskuld till banko-diskontverket, jemte den å lånet upplupna ränta. Ar lagutskottet, N:r 78. Meddelar underrättelse angående i förstärkt lagutskott verkställd omröstning, i anledning af de hos riksstånden fattade skiljaktiga beslut, vid förehafvandet af laguwskottets betänkande n:ris 35 och 55, dels öfver K. M:ts proposition, med förslag till ny straffiag, dels ock enskilda motioner rörande brottmålslagstiftningen. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapot och adeln. Behandlingen af sammansatta utskottets förslag till förändringar i skogslagstiftningen fortsattes från och med 5:te punkten och afslutades. De punkter, som här ej omnämnas, biföllos utan diskussion. I punkten 6 tillstyrkes Matt häradsallmänning, som genom skogsstyrelsens försorg blifvit till regelbunden hushållning indelad, skulle under skogsstyrelsens vård ställas, såvida icke delegarne annorlunda önskade. Härvid framställdes af frih. af Ugglas, som understöddes af grefve Liljenerantz och hr Åkerman, det yrkande, att sistlidne riksdags beslut skulle vidhållas, hvarigenom alla allmänningar skulle ställas under allmän uppsigt och förvaltning. För bifall till utskottets förslag talade fen E. Sparre samt hrr v. Kock och Ros. Vid anställd votering antogs den sednare meningen med 2 ja mot 19 ny. punkten 13 föreslås att allt svedjande i skog och å betesmark må vara förbjudet, dervid under svedjande ej må förstås förbränning af qvistar och ris inom skog, der regelbunden hushällning är införd, eller å betesmark; dock att sådan åtgärd ej må företagas under tiden från Maj månads början till September månads slut, me undantag för ort, hvarest, af anledning att snö ännu den I Maj och redan den 1 Oktober pläar betäcka marken, utsträckning af tiden varer af K. M:ts befallningshafvande beviljad, samt att ljungbrännning under hvilken årstid som helst må vara förbjuden. Härvid föreslog frih. af Ugglas att orden 4der regelbunden hushållning är införd skulle uteslutas. Med honom instämde grefvarne Liljencrantz och E. Sparre samt hr v. Ehrenheim, hvaremot för afslag uppträdde hr v. Koch samt hrr Ros och Åkerman för bifall till utskottet förslag oförändradt. Frih. af Ugglas förslag bifölls. 14:de punkten föreslår att, om någon egare, vare sig till frälseeller skattejord, skulle den honom till begagnande af hemmanets skog medgifna rätt och frihet missbruka, genom att skogen, å till skogsbörd egnad mark, utan ändamål af odling sköfla och föröda, såsom här nedan sägs; då må K. M:ts befallningshafvande ega, att, sedan äf honom utsedde sakkunige män jemte öfverjägmästaren eller jägmästaren i länet meddelat sitt på undersökning åå stället grundade yttrande, samt jordegaren erhållit tillfälle att sig förklara, vid verksamt vite tillsvidare förbjuda skogens anlitande till annat än hemmanets oundgängliga behbof, samt om detta förbud icke hörsammas, med vitets förhöjande ställa skogen, på viss kortare tid af högst tre månader, på egarens bekostnad, under särskild upp: sigt, för att sålunda bringa förbudet till åtlydnad, — att sådan åtgärd, hvilken må, efter omständigheternas föranledande, förnyas, skall vara lika befogad, ehvad förödelsen verkställes af hemmansegaren sjelf eller af annan person, som till skogsafverkningen kan hafva betingat sig hans lof, — samt att den skogsförödelse, fom sålunda förbjudes, skall anses vara för hand, då skopstrakt, i strid mot vilkoren för ordentlig hushållning, så afbrukas, att hvarken fröträd, ungskog eller växande plantor finnas qvar å marken till den mängd och beskaffenhet, som sakkunniga män pröfva erfordras för fullgod återväxt med afseende å skogens art och öfriga naturförhållanden. Denna punkt afslogs på framställning af grefvarne, E. Sparre och Liljencrants, frih. af Ugglas, hrr Åkerman, Paykully v. Koch och Ros, hvilka ansågo den alltför mycket ingripa i den enskilde skogsegarens rättigheter. I 17:de punkten tillstyrkande att särskilda arfvoden må af disponibla medel anvisas åt revierförvaltare, inom de distrikt, der landtbruksskolor äro belägna, mot skyldighet för dem att vid landtbruksskolan meddela praktisk undervisning i skogshushållningsläran, enligt kongl. reglementet den 14 Januari 1851 gjordes på hemställan af triherre af Ugglas uteslutning af orden enligt kongl. reglementet etc., enär en ny förfat!ning. upphäfvande densamma, redan är utkommen. Derefter föredrogs sammansatta lagoch ekonomiutskottets memorial n:r 34, rörande skiljaktiga beslut i frågan om afsöndring af jord, och bifölls utskottets hemställande i alla paragrafer, sedan hr v, Koch i andra paragrafen vrkat en redaktionsförändring, hvilken med 16 röster mot 6 afslogs. Hr v. Koch motionerade dessutom en förändring i minimibeloppet för jordafsöndring, hvilken motion afslogs på yrkande af friherre Armfelt. Plenum afslöts kl. 4, till 12. Prestoständet. Föredragningen af stats-, lagoch ekonomiutskottets betänkande angåendeskogshushållningen fortsattes. På sidan 42 hemställer utskottet, att bostäöllsskogar böra till rege:bunden hushållning indelas; samt, i händelse de äro betydliga, förvaltas och vårdas af skogsstyrelsen, dervid boställshafvaren först tilldelas hvad skäligt är; återstoden tillfaller kronan eller användes vid ecklesiastika