Aftonbladet – 31 oktober 1863, sida 3

I Valdemar (84 k., Fi 2 Vid föredragning af och ekonomiutskottets eve sammansatta stats-, lagbetänkande n:r 52, med anledning af återremiss af åtskilliga delar uti betänkandet n:r 34, mi stadga, uppstod någon rande fridlysningstiden. ed förslag till ny jagt diskussion om 11 , röhvarunder Skö dberg, Svensen, Rundbäck och Matts Persson önskade borttagande af fridlysningsti deremot utsträckning i f höns. den för ejderhane; men ridlysninstiden för APP: ade För bifall till utskottets förslag yttr sig Jonas Andersson, Lönnberg, Henrik Hansson, Per Nilsson i Espö samt C Ivarsson, hvilken sednare dock ansåg stadgandet något ocfentligt. S biföl jemväl godkändes. i afseende på rapphöns s, hvarefter öfriga delar af utlåtandet Danmarks och Proussens fiottor. Efter en dansk tidning meddela vi följande jemförande öfve Preussens örlogsmekt: Danska flottan. rsigt af Danmarks och Preussiska flottan. A. Ångfartyg. 1. Skrufli Skjold (300 hästkrafter 58 30pds. och 6 18pds. kanoner.) 2 Niels Juel (42 k., 300 h. k.), Sjelland (42 ky, 300 h. k.), Jylland (44 k., 400 h. k.), Tordenskjold (34 k., 200 h. kl) 3. Dagmar (16 k., 300 h. k), Heimdal (16 k.. 260 h. kl), Thor (12 k., 260 h. k.) nieskepp: Ivtet. Skruffregatter Ingen. Skrufkorvetter. Arcona (28 k., 375 h. k.), Gazelle (23 k., 75 h. k), Vineta (28 k., 400 h. k.), Hertha (28k., under bygnad). Nymphen (17 k., 200 h. k., under bygnad), Medusa (under bygnad.) 4 Pansarskrufkorvetter. Dannebrog (15 k., 400 k., under ombygnad), Peder Skram (600 h. k., under bygnad-) 5. Pansarskone Absalon (3 k., 100 h. k), Esbern Snare (3 k., 100 h. k.) 6. Pansark Rolf Krake (3 k.) 7. Fylla (3 k., 150 h. kl) Diana (3 k., 150 h.k. under bygnad), Falken (kgl. Jagt.) Ingen. rtar med skruf. Ingen. upolfartyg. Ett under b ygnad i England. Skrufskonertar. Ingen. 8. Skrufkanonbåtar. Thura, Schrödersee, Willemoes, Buhl Krieger och Marstrand (alla af jern, hvarje på 30pds k.), chefsfartyget Hauch (1 k.) 9. Holger-Danske (7 k., 260 h. k..), Slesvig (12 k., AO h. kl), Hekla (5k.,200h k.), Geiser (8 k., 160 h. k.), Skirner Q k. 120 h. k), gir Q k. 80 h. k.), Uffo (2k., 120 Basilisk. Blitz, Chamäleon, Komet, Cyclop, Delphin (alla 3 k., 80 h. k), Fuchs, Jäger, Krokodil, Natter, Salamander, Skorpion, Tiger. chwalbe, Wespe, Hyäne, Pfeil, Sperbet, Habicht, Wolf och Hay QQ k., 60 h. k.), Grille (kgl. jakt.) Hjulånglartyg. Adler (4 k, 250 h. ko), Foreley (2 k., 120 h ) h. k), Hertha Q k., 0 h. k. B. Segelskepp: 1. Linieskepp. rederik den G:te (84 k. Intet. 2. Fregatter. Thetis (48 k.) ,Havfrucen, (46 k) 3. Kor Valkyrien (20 k.), Najaden (14 k.) Gefion (48 k.), Thetis (38 k.), Niobe (28 k.) vetter. Ingen. 4. Briggar. S:t Thomas (16 k.) Örnen (16 k.) Mosquito (6k.), Rover 46 kl., Hela (10 k.) 5. Skonertar. Delphinen (1 k) 6. Neptun (6 falkonetter.) Ingen. Kuttrar. Ingen. C. Roddfottiljen. 30 bombkanonslupar, 17 36 bombslupar, 4 bombbombkanonjolar, 3 vanliga kanonslupar. D. 13 transportbåtar, 14 d:o pråmar, I ångtransportjolle. jollar. Transportfartyg. Ingen. Då man jemför de två flottorna efter kanonantalet, gifver detta följande resultat: Danmark. Preussen. a. Skrufskepp. 276 kanoner. 104 kanoner. b. Pansarskepp. Dannebrog inberäknadt, Intet. 24 kanoner. e. Skrufkanonbåtar.. 13 kanoner. 48 kanoner. d. Hjulångfartyg. 40 kanoner. G kanoner. e. Negelskepp. 329 kanoner ock 6 falko156 kanoner. netter. f. 80 kanoner. Rodåflotiljen. 76 kanoner. Befäl och stående manskap. Danmark. viceamiral, 2 konter amiraler, 26 örlogskaptener, 3 direktörer, vid örlogsvarfvet, 23 kaptenlöjtnanter, 85 löjtnanter samt kadetter. Vidare: en kanonierkår af 265 man, en matroskår af 173 man, en varfskår af 325 man, en handtverkarkår af 997 man, tillsyningsoch rättsbetjente 24 man; summa 1784 man. Preussen. 1 amiral, 3 kaptener, 6 korvettkaptener. 44 löjtnanter, 25 fänrikar, 53 kadetter, volontärer och aspiranter. Vidare: manskapet af flottans stamdivision 1000 man, skeppsgossar 260, varfsdivisionen 488, en sjöbataljon och två kompanier sjöartilleri. De två under byggnad varande preussiska skrufkorvetterua kunna knappt bli fördiga förr än till våren, och det i England