Aftonbladet – 27 oktober 1863, sida 3

ty: det kan icke vara för H. exc. universitetet kansler utan vigt att veta, huruvida samtlige di studerande, hvilka sjelfve kalla sig sig juris stu diosi och af denna egenskap tagit sig anledning att i saken uppträda, verkligen kunna af der juridiska fakulteten såsom fakultetens egna alum ner betraktas och ur denna synpunkt tillerkänna: någon rätt till talan. Jag hemställde derföre, at sedan akademisekreteraren lemnats tillfälle at genomse fakultetens album, skulle konsistorium vitsorda förhållandet. Då konsistorii pluralite emelertid afslagit denna hemstälan, har jag sjelf påtagit mig besväret att noga genomgå fa kultetens matrikel och dervid inhemtat, att bland de 48 klagande voro den dag då klagoskrifter undertecknades, följande 10 studerande icke inskrifne in albo juris studiosorum, nemligen studeranderns S. A. Askeroth, Forsberg, Ijertin, Norrman, Peiron mag. Vault von Steijern, Schitzercrants, Sandqvist. Rehbinder och Rudebeck. Bland dessa har visser ligen sedermera stud. Hjertån låtit inskrifva sig den 30 siatl. Sept. och stud. Norrman, Sandqvis och Forsberg (hvilken den 29 nästl. Maj aflagt juridico filosofisk examen) den 3 innevarande Oktober månad Enskildt har jag mig dock be kant, att stud. Askeroth studerat jagfarenhet. Men om de öfriga möjligen före denna termins bör jan gjort juridiska studier, och huru vidsträckt detta kunnat ske, derom saknar jag kännedom. Det har här i konsistorium blifvit yttradt, -och detta synes hafva bestämt pluralitetens åsigt — att exempel skulle gifvas af examinerade juris studiosi, hvilka aldrig varit i fakultetens album inskrifna; att alla stadganden om inskrifn rg skulle saknas, men att densamma genom praxis för god ordnings skull hittills bibehållits; och att följaktligen huruvida en studerande var i jurid. fakultetens album immatrikulerad eller icke, ej kunde något bevisa, om han skulle bland juris etudiosi vid universitetet räknas el!er derifrån s. Under min 16-åriga embetsmannatid härstädes, känner jag ej ett enda exompel, att någon studerande admitterats till examen, utan att han förut varit i fakultetens album införd, Skulle, mot förmodan, något dylikt exempel kunna anföras, har naturligtvis examen under eådant förhållande endast genom ett förbiseende af gällande föreskrift kunnat ega rum. Om också det gamla påbudet, att en hvar som önskade aflägga juridisk examen, skulle viss tid förut hafva varit I jurid. fakultetens album antecknad, blifvit för änge sedan upphäfdt, så qvarstår dock vid gälande kraft hvad universitetsstatuterna innehålla 62 5, så lydande: Decanus skall låta studerande, som anmäler sig till begagnande af fa;kultetens föreläsningar och undervisning, inskrifva sig i fakultetens matrikel, och deruti jemväl kanteckna hvilka examina och lärdomsprof han förut sflagt, så ock hans ålder och den nationsförening han tillhör. Påståendet att icke något gällande stadgande, angående inskrifning fakultetens album skulle finnas, saknar derföre dl grund. Af statuternas ord måste man vara. vefogad att draga den slusats, att en fakultet lena kan erkänna dem såsom sina alumner, wilka låtit anteckna sig i matrikeln, icke; alla friga, de der af hvarjehanda bevekelsegrunder kunna bivista de offentliga föreläsningar eller nskilda läroöfningar, som af fakultetens medemmar hållas. Vid främmande nniversiteter ger, så vidt jag har mig bekant, ett likartadt örhållande rum, så att allenast de, hvilka äro mmatrikulerade i vederbörande fakultets matriel, räknas till samma fakultets egentliga lärungar. Enligheten med originalprotokollet bestyrker ex officio E. C. F. Schenson.