Aftonbladet – 22 oktober 1863, sida 2

varande ars aring 1 actta lan anses natva Ya-l it god. . Af årets höstutsäde, som verkställdes å vanlig id, å ett och annat ställe likväl något sednare n vanligt till följd af för stark nederbörd, visar ig rågbrodden allmänt frodig och vacker, och. ivetebrodden, der såningen icke blifvit fördröjd, emväl jemn och lofvande. FE ÖT — Landtbruksakademiens sommankomst för )ktober månad egde rum förliden måndag. Sedan åtskilliga K. M:ts skrifvelser blifvit föredragna, anmälde sekreteraren ati skademiens förvaltningskomit hade förordat vestyrelsens för nästa allmänna landtbruksnöte framställning att ifrågavarande möte skulle hållas i Malmö under sommaren 1865, wilken framställning äfven af akademien biträddes. Hr Majeran, hvilken i Jönköping anlagt en fabrik för tillverkning af s. k. skogsuil, hade begärt akademiens yttrande öfver nämnde fabrikat, hvarå ätskilliga profver blifvit insända. I anledning deraf föredrog professor frih. Fock ett utlåtande, hvaraf nhemtades att skogsullen, s0in beredes af allbarr, lemnäår . ett tjenligt materiel till stoppning af madrasser och dylikt; att den länge bibehåller sin elasticitet; att den icke angripes af mal och ohyra, och att då fabrikationen af skogsull bedrifves i större skala, kan insamlingen af tallbarr blifva en god inkomstkälla för den fattigare befolkningen. I sammanhang härmed anförde professor Arrhenius att skogsull redan i stor skala beredes vid flera fabriker i Tyskland, att deraf kan spinvas garn, som med fördel användes till inslag i gröfre väfnader, och särdeles i filtar, hvilka med fördel begagnas vid ejukhus:n i Österrike, I Schlesien hade det vatten, hvari tallbarren upplösts och hvilket innehåller en eterisk olja, blifvit användt till bad, hvilka befunnits särdeles välgörande mot gikt och reumatism ; dessa bad hade tillvunuit sig så stort förtroende, att stora vattenkuranstalter blifvit anlagda. På den i hufvudstaden ivrättade industriutställmagen i Odeon vid Regeringsgatan voro madrasser och kuddar, stoppade med skogsull, exponerade, och hade de ansetts vara både helsosamma och ändamålsenliga. Akademiens yttrande om hr Majerans skogsullstillverkning utföll förordande. Professor Arrhenius redogjorde derefter för de af löjtnant v. Mentzer utarbetade åskådliggörande etatistiska tabeller?, hvilka i afseende både på sjelfva idn och utförandet lofordades. Då det emellertid vore at vigt att dessa tabeller blefvo så fullständiga som mö ligt, beslöt akedemien, i öfverensstämmelse med hr v. Mentzers framställning, att tabellerna skulle öfversändas i koncept till samtliga hushållningssällskapen med brgäran att de rättelser och tillägg måtte göras, hvartill omständigheterna föranledde. Till kommerskollegium har svensk-norska beskickningen i Turkiet nyligen insändt en samling hushållsredskap och verktyg, förfärdigade dels at ryskt, dels ock af engelskt jero, och hvilka allmänt begegnas i Konstantinopel.. Ehuru de befunnos med föga omsorg arbetade, voro prisen å desamma ganska höga. Professor Arrhenius, som förevisade dessa artiklar, erinrade, att då hos 088 ofta klagades öfver nristande alsättning på Sverges jernprodukter, vore det icke osannolikt att en ny debouche för sådana kunde öppnas på Konstantinopel. Ur denna synpunkt beiraktade voro de insända effekterna f stort intresse. Om emellertid några fabrikanter af svartsmide skola finna sig hugade försöka en export deraf för Koostantinopel, vore det duck nödvändigt att eftlekterna förfärdigades i öfverensstämmelse med de insända model lerna. I motsatt fall vore det sannolikt att rsöket icke skulle lyckas. I sammanhang bärmed upplystes, att kommerskollegium beslutat genom en kungörelse fästa uppmärksamhet dels-på möjligheten af den itfrågavarande afsättningen och dels på de insända modellernas tillgävglighet för fabrikenterna. Professor Arrhenius fästade uppmärksamheten på de ofta öfverklagade olägenheterna i afseende på ängemarkens aftagande bördighet. Det. vore icke sällsynt att ängar, som förr lemnat rika skördar. icke blott blifva mindre gifvande utan äfven producera samre foder, hvilka omständigheter äro af desto mera betydenhet, dä hvarje landtman har Big väl bekant att Sängen är åkerus modert. Vanligen begår man cet stora felet, utt se. dan ängarne biifvit skördade upplåtas de kort derefter till betning, dervid kreaturen tvingas att ända till höstens slut hemta sin föda, på sistone genom att afgnaga de upp: skjutande rotskutten, hvilka dock enligt naturens anoidning äro afsedda för att bilda det kommande årets skörd. Derföre är det at mycken vigt att inga ängar blitva hvad i dagligt tal kallas härdt betade och der näst att betning icke lår ega rum för långt ut på hösten. Dessa försigtighetsnått äro lika önskvärda och lika gagnandei alseende på beteshagarne, hvars aftagande fruktbarhet äfven ofta öfverklagas. Vidare fästade talaren uppmärksamheten på nyitan af att Hil öfversiining använda så jana bäckar och vattendrag som ofia föreinnas, men lära sällan begagnas, ehuru det stundom kan ske med ganska ringa kost nad. Et särdeles verksamt medel att göra sammal ängsmark fruktbar, bestod deruti utt jord påiördes och utbreddes. Dertill vore, bland annat, mergelhaltiga jorderter ärdeles lämpliga. På sidländta ängar, hvilka cke kunna afdikas cch der vanligen sämre srässlag växa, var inympning af andra och tire grässlag en åtgärd som ickt nos kan örordas. Dertill äro Rörflen, Jättegröv och Bladvass mest lämpliga. Med de begge försthämnda hade talaren med stor fördel å de anka ängarne vid Ultuna och Sunnersta låit verkställa inympnia . Förfarandet var sanska enkelt och föga kostsamt. Rövier af le förenämnda grässlagen avskaffades, me n spade upplyftades grästorfvor och röterna nedlades i fördjupningaree. Redan åföljande vår började de sålunda nedtagdu ötterna att skjuta skott, och efterhund alltnera utbreda sig, undanträgande de sämrel, rrässlagen. Jemie det att rikligare skördar f bättre grässlag sålunda framkallades, blet ngsmarken efterhand fastare, i samma mån lessa växters vrofva rötter hunno att utbreda ll.