Aftonbladet – 17 oktober 1863, sida 3

d i traproposition, voterades mellan bifall och åter. tI remiss, som utföll med 30 ja och 21 ne. ir I punkten 2 föreslås bestämmelser angående i-j expropriation vid anläggning ai elektriska led ningstrådar. Grefve C. G. Mörner ansåg åtmine I stone detta ämne alls icke hafva att göra med a I motionen och yrkade afetag. För bifall yttrade ? I sig grefve E. Sparre, som påpekade sammanhanf I get med den föregående punkten. Grefve Mör) I ner begärde votering och bifölls punkten med 24 I ja mot 6 nej. d I en följande punkt, föreslående: skall enn I dast del af jord eiler lägenhet afträdas och uppti kommer för återstoden synnerlig vinst i följd af den afsedda anläggningen, då skall sådant vid , I ersättningens bestämmande i beräkning tagas; uppkom en särdeles envis diskussion, som äfven slutade med votering. För afslag talade hr v. Koch och grefve Björnstjesna, hvilka förmenrede detta stadgande vara orättvist. Den, öfver hvars egor jernvägen går, har ofta deraf de största olägenheter; deremot erhållas fördelarne utan någon ersättning af den som bor i a I grannskapet, men af hvars jord intet blir expropriersdt. Grefvarne E. Sparre och Liljencrantz, herr Dalman och O. Björnsijerna yrkade bifall. Det är just detta stadgende man hufvudsakligen med den nya lagen åsyftat. Ligger egendomen i närheten af en station, följer deraf en synnerlig fördel och det är blott sådana som åsyftas... Isyrnerhet eger detta rum vid expropriation i städerna. eningen med expropriation vid allmänna arbeten är att ingen skall bli lidande, men man kan lika litet dervidlag som i andra lifvets förhållanden hindra att en förHanar mera än den andra. — Den af grefve jörnstjerra begärda votering utföll med 23 fa mot 12 nej. Öfriga punkter biföllos utan något yttrande. Vid sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 29, tillstyrkande upphörande af klockarepost, genom fribrefsrätts beviljande åt pastorerna, begärdes afslag af grefve C. G. MörI ner, men på frih. Armfelts hemställan bifölls betänkandet. Likaså bi öllos samma utskotts betänkanden n:r 31, tillstyrkande motion om förändrad snordning sf bönegudstjensterne, och n:r 132, afstyrkande motion om särskildt stadgande I angående inteckning -å afbandling, hvarigenom Tjord skall afsöndras. Ständet åtskildes något efter kl. 4. Presteståndet, Efter föredragning af lagutskottets memorial n:r 70, med förslag till voteringspropositioner i anledning af skiljaktiga beslut angående förslaet till ny straffiag m. m., hvilka samtliga godÅ kändes, med undantag ef propositionen n:r 4, hvilken återremitterades, företogs till behandling samma utskotts betänkande n:r 69, i anledning af motioner om arfsrätt för oäkta barn. Härom uppstod en längvarig diskussion, som upptog nästan hela förmiddagen. Utskottets frumställnping, att oäkta barn må taga arf efter moder lika med äkta barn, så ock efter fader, derest han inför rätten eller i vittnens närvaro inför prest erkänt barnet och ej efterlemnar ökta ban eller bröstarfvingar, vann icke understöd af någon enda bland den massa talare som upp: trädde. För oafslag talade nemligen domprosten Björling, doktor Rundgren, domprosten Sindöerg, doktorerra Runsten, Lindgren och Ternström. Ridderskapet och adelns beslut, att oäkta barn må ärfva moder, om hon ej har lagliga bröstarfvingar, förordades af doktor Almqvist, kyrkoherden Wennerström, doktor Säre, kyrkoherden Landgren och doktor Landgren. Doktor Forssell önskade, att rikets ständer ville hos K. M:t anbålla om en proposition till näst sammanträdande ständer, innefattande förslag till arfsrätt på vissa vilkor åt oäkta barn, samt remiss för sådant ändamål, hvaruti prosten Sonden instämde. Doktor Schram förordade förra delen af utskottets förslag, men afstyrkte den sednare. Prosten Palmlund påyrkade antagande af fullmöktigen Östmans alternativ, med rågon ändring. Riksarkivarien Nordström framställde till antagande ett amendement, af innehåll att oäkta barn må taga arf efter moder lika med äkta, i all af henne förvärfd lös och fast egendom, äfvensom ärfda lösören; och i samma sevftning yttrade sig doktor Gumelivs, professor Ribbing och doktor Sandberg. Sedan diskussionen förklarats slutad och då ingen yrkat bifall, uppställdes till ja-proposition riksarkivarien Nordströms amendement, hvarefter först genom votering med 22 röster mot 19 till kontraproposition antogs doktor Almqvists förslag, hvarefter vid hufvudvoterin gen riksarkivarien Nordströms yrkande segrade med 23 röster mot 15. Då riksarkivarien Nordström derefter proponerade att inbjuda de öfriga stånden till deltagande i detta beslut, bestreds detta af domprosten Sundberg; men sedan prosten Sonden yttrat den åsigt, att minoriteten väl icke borde bestämma ståndeats handlingssätt i detta afsseende, begärdes äfven härom votering, hvaraf resultatet blef, att ståndet med 16 röster mot 13 beslöt utförda inbjudning. Borgareständet. På förslag af hr Gahn beslöts en inbjudning till ridderskapet och adeln samt presteståndet att instämma i borgareståndets beslut nörande 3 S af ansvarig hetslagen för rikets ständers full mäktige der ståndet satt straftbestämmelsen till högst 2 år. Statsutskottets betänkande n:r 166, tillstyrkände KE. M:ts proposition angående dens. k. Scheldetraktaten utan någon vidare diskussion än att hr Sundvallsson fom förra plenum begärt densamma, uppträdde och förklarade det han i anled: ning af de beslut de öfriga stånden i frågan fattat nu ej ville framställa något positivt yrkande, men ville ha till protokollet antecknadt att han ord för ord såsom sin egen adopterade den artikel i ämnet gårdagens Åftonblad innehöll emedan densamma fullständigt uttryckte de åsigter talaren hyste och hvilka han i annan händelse skulle till ett bestämdt yrkande hafva formulerat. Is För öfrigt är att anmörka att ståndet efter vo. tering med 37 röster mot 18, i fråga om oäkta barns arfsrätt, godkänt ett af hr Carlen framlagdt förslag, hvarigenom sådana barn endast tillerkändes arfsrätt efter moder lika med äkta barn, men ej såsom utskottet det föreslagit äfven efter fader. Vidare bar ståndet bifallit lagutskottets betänkande n:r 70 med voteringspropositioner i an!edning af skiljaktiga beslut öfver utlåtandet n 5; samma utskotts memorial n:r 167, med anmälan om verkställd omröstning i förstärkt statsutskott, n:r 168, i anledning afli skiljaktiga beslut rörande utlåtandet n:r 141 i fråga om statsbidrag för vägförbättringar ete., samt lagutskottets betänkande n:r 67, afotyrkande hr Rydins motion om handelsboks vit: ord, och n:r 68, i anledning af motion om nä mare bestämmelse af sättet för inteckning i nyttjanderätt till fast egendom. Den långt framskridna tiden nödgar oss att inskränka oss till denna summariska redogörelse för dagens plenum, men skola vi om måndag återkomma med ett något utförligare referat. Ståndet åtskildes kl. ?, 3 e. m. Bondestäntet. Utan diskussion bifölls statsutskottets memorial n:r 165, angående åtskilliga inom linien i tiksgäldskontorets räkenskaper balanserade fordringar. Sammansatta bevillningslagoch ekonomiutskottets memorial n:r 13, angående fördelnin gen af bränvinsutskänkningsmedlen, lades till handlingarna, med afslag å en af borgareståndet gjord inbjudning om underkännande af det ifrågavarande memorialet. C. A. Larsson uttaJade sig för borgareståndets åsigt, öfriga talare yrkade memorialets läggande till handlingarne. Vid föredragning af hbankoutskottets ntlåtande