Aftonbladet – 17 oktober 1863, sida 3

11 som yitrat sig för nägon ändring, stannat wid olika beslut. E:.: af dem hade till och med åtnöjt sig med hvad som helst. Sedan vådan för . en lagstiftning på ett sådant sätt blifvit ytter gare framhållen, anförde talaren de inkonseqvenj ser, som han ansåg ligga i förslaget. Hvarföre t. ex. vill man icke på samma grunder utsträcka oäkta barns arfsrätt äfven till mödernefränder? Hvarför icke under alla förhållanden till arf ef ter fader, äfven då denne efterlemnar äkta barn) Tal., som visserligen ömmade för de oäkta barnens bästa, skulle gerna önskat att man i afse ende på dem antoge den franska lagen, hvilken han ansåge för ett mönster och som stadgar att ett sådant barn ärfver efter sin moder lika mycket som hon kunde lemna genom testamente, oh kunde i nuvarande fall ej annat än påyrka afslag. Frih. C. G. Leijonhufvud förenade sig i alla delar med grefve Sparre. Hr v. Koch tillrättavisade allvarligt grefven, som förklarades hafva oriktigt citerat hans yttrande Tal. hade aldrig sagt att han fvore nöjd med hvad som helst4, utan att man borde taga ut steget så långt som möjligt i den riktning, hvilken är den rätta, samt att det endast bör tagas då det är så vigtigt att det lönar mödan. dr Dalman bemötte äfven grefve Sparre och hans beskyllning för inkonseqvenser. Det vore Jen grym orättvisa att med nu gällande lagstiftning modren ärfver barnet, men ej tvärtom; och det måste anses konseqvent redan att upphäfva detta. I öfrigt vore det underligt att höra grefve Sparre tala om konseqvenser, han som sjelf vid frå an om bördsrättens upphäfvande visat en sådar inkonseqvens, att han vid denna riksdag motsatt sig all förändring, oaktadt han vid den (förra till en viss del medgifvit sådan. Sedan ytterligare repliker utbytts, förklarades diskussionen afslutad och ansåg landtmarskalken propositionen om afslag vara med öfvervägande Ja besvarad. Votering begärdes, och uppsattes till kontraproposition hr Nordenfalks redaktionsförslag. Vid omröstningen segrade detta sednaäre med 34 nej mot 2 ja, som röstade för afslag. Sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:r 47, afstyrkande hr Wallenbergs motion om ändring af vigt och finhet för hela, halfva och fjerdedels epecier, m. m., bifölls, sedan frih, af Ugylas förordat hr Wallenbergs motion och grefve Björnstjerna bifall. Slutligen biföllos uten öfverläggning sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 28, afstyrkande motion om val af ordförande i skolråd m. m., n:r 30, som afstyrker motion om rätt till presterlig tjenstårsberäkning för lärare i högre folkskolor och n:r 33, lemnande utan afseende en motion om förhöjdt ansvar för andra resan lurendrejeri. Ståndet åtskildes kl. 9. DAGENS PLENA. Rlåderskapet ech adeln. Till en början föredrogs statsutskottets memorial n:r 168, 1 anledning af återremisser af eller skiljaktiga beslut vid åtskilliga punkter af utlåtandet n:r 141, angående statsbidrag för vägförbättringar och andra dylika arbetsföretag. Vid punkten 3, angående anslag för segelleds öppnande från Hattefura vid Wenem till Stora Lee samt anläggning af en jernväg vid Håfveruds bruk, yrkade frih. af Ugglas ytterligare modifiering af vilkoren. Grefve CO: G. Mörner anhöll om rent afslag för närvarande, i anseende till ckonomiska omständigheter, ehuru han erkände företagets stora vigt. Hr Leijonancker talade för bifall, som äfven blef ståndets beslut. Öfriga punkter, till större delen innefattande voteringsPOMOS nen föranledde ingen diskussion, utan bifölles eller lades till handlingarne. Statsutskottets memorial n:r 170 innehåller förlag till sammanjemkning eller voteringsproposiioner, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut, rörande åtskilliga af de till åttonde hufvudtiteln hörande anslagsfrågor. Vid punkten 8, fom hemställer att adeln och bondeståndet måtte förklara sig instämma i borgareståndets beslut att såsom vilkor för lönförhöjning åt adjunkterna vid Carolinska institutet må föreskrifvas, att de skola tillförbindas enahanda åligganden som universitetsadjunkter, antogs detta ullägg på framställning at friherre af Ugglas. I punkten 13 hemställes, att adeln måtte fatta beslut angående punkten 58 i det förra betänkandet, hvari utskottet alstyrkt dels att lektorer, hvilka, under den tid de varit kolleger, skött lektorsbefattningar, måtte få såsom grund för högre lönetur beräkna sig till godo det antal afslutade läseår, dock icke öfver fem, som de sålunda tjenstgjort, dels äfven att de, som från lägre läraretjenst blifvit till lektorer befordrade, måtte, vid fråga om uppflyttning till högre lönegrad, få beräkna äfven de år de före 1858 innehaft ordinarie tjenst vid läroverk. Detta afstyrkande hade af borgareoch bondestånden blifvit godkändt, hvaremot presteståndet beslutit il. enlighet med motionerna samt att 2000 rår årligen derför må beviljas till löneförhöjning åt ofvannämnde lärare. Adeln har återremitterat punkten. Frih. af Ugglas förordade bifall till presteståndets beslut. Grefve C. G. Mörner anmärkte det vara en allmänt antagen grundsats, att tjensteman, som förordnas att sköta en högre tjenst, icke derföre bör åtnjuta högre lön, utan : endast meriter. Nu vill man göra undantag för : de presterliga befattningarne, och icke blott i afseende på kategorierna, utan äfven på individer. Nu gäller det visserligen blott fyra personer; men om man bifaller det nu gjorda anspråket, står grundsatsen qvar och nästa riks-: dag kan det komma 30 å 40. Yrkade bifall till borgareoch bondeståndens beslut. Vid anställd votering antogs presteståndets besiut med 28 nej mot 14 ja. I punkten 25, hvari utskottet uppmanar till fattande af beslut angående begärdt anslag till artisten Mandelgren till fortsatt utgifvande af hans konsthistoriska arbete. Utskottet hade i förra betänkandet afstyrkt detta, hvilket beslut antagits af borgareoch bondeständen. Deremot har presteståndet bifallit motionen och adeln återremitterat frågan. Bifall till presteståndets beslut förordades af hr v. Francken, grefve E. Sparre, hr Dalman och frih. af Ugglas. GrefveC. G. Mörner yttrade sig för bifall till utskottets förra hemställan. Prestestånåers beslut antogs. Öfriga punkter godkändes utan öfverläggning. Vidare förekom lagutskottes betänkande n:r 71, i anledning af motion om revision af nu gällande expropriationslag, för så vidt den kunde hatva inflytande på jord i och för statens jernbanor. tillstyrkande förändringar i denna lag. På anhällan at hr v. Koch föredrogs betänkandet punktvis. I punkten föreslås följande stadgande: Der konungen pröfvar nödigt att jord eller lägenhenhet, som enskild man, menighet eller intättning tillhörer, begagnas skall antin gen till rikets försvar, till allmän väg, brohamn eller lastningsplats, till torg eller gata i stad, till uttappning eller sänkning af sjö, till strömrensning, farled eller annan vattenledning, till allmän byggnad eller till dylikt allmänt behof, vare egare pligtig att mot lösen afstå hvad för ändamålet tordras. Häröfver uppstod en längre diskussion, af hvilken tid och utrymme endast tillåta oss att angifva hufvudpunkterna. Frih. ef Ugglas begärde återremiss. Tillämpningen skulle bli ganska svår; i vissa fall borde lagen medgifva en förhöjning. Lagen borde äfven innefatta hvad som bör vara föreskrifvet angående vattenverk. Saken vore icke bråd skande och man kunde ju ingå till RK. M:t med begärande om utarbetande af ett förslag till nästa riksdag. — För återremiss, i syftning att fål! en förhöjning vid värderingen at 20 procent, yttrade sig hr Paijkull Afslag yrkades af grefve C. G. Mörner och frih. v. Schultsenheim, hvilka ansågolagutskottet hafva oått Afver sin hafnasenhet då dotcsamma hehand.