Aftonbladet – 17 oktober 1863, sida 2

1857 års taxa, emot 50 öre och sedan i 1860 års taxa, mot 25 öre tull pr centoer, meddelade allmänna tillåtelsen till utförsel af malm icke åstadkommit någon betydligare export af denna artikel. Utförseln af alla svenska metaller och mineralier, hvilken under åren 1760-69 uppgick till värde of 2,307 548 rdr specie, uppskattas af författaren för närvarande tid till värde af 6,125,000 rdr specie, eller 24.500,000 rdr rmt. Lika med biskop Agardh, som likväl icke hann i sitt statsekonomiska arbete behandla detta ämne, synes hr Ljungberg egna lifligt intresse åt svenska hemslöjden, och han har con amore afhandlat denoa näringsgren uti ett särskildt kapitel, Bom innefattar den troligen fullständigaste skildring af husflitens tillstånd och utveckling här i landet, som hittills utkommit. De taktiska iakttagelser örfattaren deruti meddelat angående gårdfarihandelos och bomullsvafnadsindostriens inverksn på de sju häradernas i Westergötland välstånd samt de anmärkningar och förslag han framställt beträffande linneväfnadshandteriogen i Norrland, synas påkalla vederbörandes uppmärksamhet. På detta område är för en nitisk styrelse mycket att göra. Vid handtverkerierna har författaren bland annat meddelat en tabell öfver antalet mästare och deras biträden under flera år före och efter året 1846, då en friare näringsrätt infördes. Deraf inhemtas att, då mästarnes antal under åren 1830—46 endast ökades med 6,3 och gesällernas med 11 procent, tillväxte under åren 1847—60 de förres antal med 23,2 och de sednar.s med 40,8 procent. I förhållande till folkmäsgden var i Stockholm antalct handtverksinästate, år 1731, såsom 1 till 27,9, år 1788 såsom 1 till 49,3, 1839 såsom 1 till 91,8 och år 1860 såsom 1 till 81,7. Sistnämnde år förhöll sig mästarses antal till folkmängden i Göteborg såsom 1 till 109,3, i Norrköping fåsom 1 till 107,3 och i Malmö såsom 1 till 67.1. Omedelbart efter hvarje större hufvudgren af näringsväsendet m. m. har författaren meddelat en öfversigt af de åtgärder och an ordningar, som, å det offentligas sida blifvit vidtagna till den ena eller andra näringens m. m. befrämjande; och finner man deruti äfven en uppgift å de anslag, för sådant ändamål, som dels vid sistlidne riksdeg och dels vid 1540 års riksmöte, således tjugo år förut, blifvit af ständerna beviljade. Denna sednare jemförelseteblå, som är detaljerad, lemnar en öfversigt åf stotsutgifternas tillväxt för eärskilda ändamål och visar så väl, hvilka nya behof som efterhand inom hvarje kulturgren uppstått, som ock hvilken högre eller mind-e vigt ständerna vid olika tider tilldelat samma angelägenhet. Man inhtmtar sålunda t. ex. att staten för närvarande, till befrämjande af jordbruket, med dess binäringar, ärligen använder 816,746 rdr rmt, hvaremot för 20 är eeden, för samma ändanål endast utgingo 391,798 rdr s. m. För bergshandteringens och industriens befrämjande utgå numera 228,659 rdr, en tre gånger högre anslagssumma än den som för tjugo år tillbaka var för sådant ändamål envisad. För befordrandet af nationens intellektuella och moraliska intressen äro numera icke mindre än 4,259 000 rdr anslagna, då för 20 år sedan endast 1,615,000 1rdr voro dertill anvisade. Man skall, så om författaren säger, inom få främmande steter finna en, i förhållande till landets folkmängd och tillgångar, så etcrartad frikostighet egnade åtgärder och institutioner, som afsa2 folkets uppfostran till upplysning och sediighet.? Ett kapitel i förevarande arbete, som icke lärer förfela att tillvinna sig ett allmännare intresse, icke minst hos brr industriidkare, är den skildring författaren lemnar ej allenast af de svenska slöjdexpositionerna, från den första år 1523, vid hvilken endast 62 industriidkare hade utställt alster, till den sednaste är 1831, hvartill 235 personer ineändt artiklar, utan äfven ef de 3 ne hittilla försiggångna verldsexposilionerna. Vi torde en annan dag taga oss friheten att meddela ett utdrag af denna jemförelse, och anföra derföre nu endast derur, att af de vid de särskilda verldsutställningarce utdelade belöningsmedaljer komma på Sverge, år 1851: 2,7, år 1855: dy samt år 1852: 16,3 pr 1000. I slutet af denna del afhandlas Sverges Immatertella kulturförhållanden. Första ufdelningen framställer religionsförhållandena och nationens sedliga tillstånd. Om minskningen i presternas antal erfar man, att då på landsbygden år 1895 funnos 1,31 prester på 1000 invånare, år 1830 endast funnos 1,10 och år 1855: 0,84. Om den oäkta nativiteten i rikets 2:ne förnämeta städer meddelas för en längre tidrymd en jemförelsetabell, ur hvilken vi låna töljande uppgifter. På 100 lefvande födda kommo oäkta, år 1785: i Stockholm 21,90; i Göteborg 10,46, 1520: ? dö,04 PR 18.204 1855: ? 46,14? 23,50, 1859: 7 43? OM Vot. I andra afdelningen lemnas underrättelser om folkundervisningens wlveckling och tillstånd, om eementarläroverken, universiteterna och tiläimnuinasskalarrka. Den tredie afdelninocen.