Aftonbladet – 17 oktober 1863, sida 2

IUCN al foHUCID LuStalv, PBalUutles BVID Htie da mera framstående grevar af den nationella, verksamheten blifvit af förf. behandlade med j;; den fullständighet, att de kunna betraktas lt såsom monografier, hvar för sitt ämve, Så t. p ex. Jernhandteringen, Koppartillverkningen, ji Landtbruksmötena, Hemslöjden, Fabriksverk11 samheten, Utställningar af Slöjdalster, Träd-1; varuexporten, Jernvägarne 0. 8. Vv. si Ungefärligen samtidigt med hr Ljungbergs Is arbete bafva 2:ne andra arbeten af till enii del likartadt innehåll utkommit, nemligenisz Finanskomitens betänkande och Statistiska!g byråns sammandrag af landshöfdingarnes berättelser, och hr L. har således så godtla som inbjudit allmänheten till jemförelseln mellan den enskilde författarens och de pu-1, blika myndigheternas eller korporationernas i, arbeten. Skilnaden dem emellan är dock! väsendtlig, bland annat, i det afseende, att! finanskomiltns statistiska uppgifter, som blott ig beröra eh del af det materiella och alldeles)a icko det immateriella kulturgebitet, endastl; omfatta perioden 1834 med 1860, samt sttis det nämnda Sammandraget, hvilket likaledes, lj, och blott med stöd al Landshöfdingarnes iy uppgifter, omfattar en del alicoast af före-() målen för den ifrågavaronde författarens ar-1k bete, allenast behavdlar det sednaste qvin-1e qvenniet, 1856 —1860, hvaremot hr LI; sträckt sina forskningar till de äldsta tiderj; och således ofta har uppgifter från de för-1( sta decennierna af innevarande årbundradei, och ännu längre tillbaka. Äfven i afseende, på idilljörlilligk.ten synes, eget nog, den en-iy skilde fört attaren vinna på jemförelsen; tyck) då vi för roskull jemfört de uppgifter förl, samma år, som i de särskilda arbetena med g delas, har, der samma källa begagnats, men I 1 skiljaktighet förekommer, misstaget legat pål1 den officiella sidan. Så t. ex uppgifvesl, produktionen uf bomullstyger, lärft, kambrik och iq andra bomullstyjjer år 1860, hos Finanskomi I ten, sid. 42, till 16.226,035 alnar, inen hosta hr Ljungherg, sid. 238, till 12.352.963 alnar. Is Båda åberopa kommerskollegii fabrikeberät1; telse, der man finner uppgif et 24,705,9311. fot 12. 352,965 alvar. Samma sida upp-e gifver komitån tillverkningen af diverse bo-Iu mitllsoch lipneväfnader till 7,746,199 alnar, då hr L har 3,873,069 almar. Det sednareli öfverstämmer med kommerskollegii uppgift. ii, då de af kollegium anförda 7,746,159 fotja reduceras till alnar (3,S73.069). Tillverk4 ningsvärdet at bomullsoch linnevärnadert. uppgilves, för 1860, af Finanskomitön tilll; 6 062.020 rdr, men af br L. till 4,569,845 rdr. Kommerskollegium har, lika med den sednere, 4.560 845 rdr. Ett bety.ligt antal liknande fall skulle kunna anföras; och det bör för hr Ljungberg vara desto mera tilltredsställande, att, der skiljaktigheter emellan hans och komitens uppgifter I misstagen falla på den sednares sida, som älven tennå i ollmärhet ådagalagt en okt ningsvärd noggrannhet och ingalunda synes ha tagit sig mödan lätt. Bland upplysningar af intresse, som kunna hemtos ur hr Ljungbergs utförliga skildring af boskapsskötselns tillstånd, må nämnas att produktionen af landugårdsalster i eednare tider ansenligt ökats. Det är, som man vet, i ladugårdsskötsela som vi längst och huf vutlsokligast stått tillbaka för andra nationer; och man lar med skäl beklagat det missförhållande, som nödgar ett land med de vidsträcktaste ängsoch betesmarker hernta ost, smör och ull m, m. från länder med så inskränkt areal som Iolland vch Danmark m. fl. Förf. visar nu att, oaktadt folkmängåens och kopsumtionens tillväxt, samt irförselullens Upphäfvande, importen af kreatur och viktualier likväl i närverande tid är mindre än för 30 ä sedan, semt att älven utförseln af sådana alster i sednere åren tilltagit. År 1841 utfördes allenast 17 och 1851: 3, men 1860. 622 nötkreatur; år 1841: 341 och 1851: 77. men 1860: 917 centner smör 0. 8. Vv. Emel lertid uppskattas ännu införseln of tadugårds produkter, då utförseln afdrages, till det be tydliga värdet af 6,700,000 rar, hvartill or saken bufvudsakligen lärer vara den stora risty gom äann förekommer uti tillgån, en å hudar, talg och ull. Författaren har med delat en särskild tablå öfver införseln från Finland, jemförd med den irån andra län der, hvaraf man finner huru den stora öf vervigt uti införseln ef ladugårdsalster, som Finland fordom egde, numera i alla artik lar utom kött och smör försvunnit. Åfver af kött är dock importen från det. gaml: brödralandet nu jemförelsevis ringa. År 1815 infördes nemligen från Finland 92,432, men 1860 blott 38,005 16 kött. Vid en annan näringsgren, Fiskerierna, få ster författaren uppmärksamheten på den sorglöshet man här i landet visar i aiseende derå, och hvilken bildar en etark kontrast emot den omvårdnad våra grannar norrmän nen, jemte holländare och engelsmän m, fl. deråt egna. Ensamt införseln vf gråsidor eller sej och sill uppgick, 1860, till värde at 3,600,000 rdr; och sedan 1815 bar införseln stigit af torr eller rökt fisk med 67 och al salt fisk med 409 procent. Äfven färsk fisk införes till icke obetydligt värde. En mindre betydande, men likväl icke ovigtig näringsgren, Biskötseln, synes icke heller ha att fögna sig ef den omvårdnac densarema påkallade. Då Danmark, år 1860 kunde exportera 32,700 honung, måste Sverge införa ef samma vara 2600 I. Den svenska Tackjernstillverkningen har i sednare fider så tilltagit, att densamma, frår att under åren 1738-47 hafva utgjor 333,937 sekY samt åren 1801—10: 353 524 skT, är 18690 uppgick till 951,353 sEt. Mei under tiden har icke heller i andra lände; jeroproduktionen stött stila, uten tvertom : några framskridit med ännu rasksre steg. Al en tabell öfver stlångjernsutförseln iohemtas, att, utom på England, denna export icka synnerligen tilltagit på de länder, son hittills varit det svenska jernets förnämsta afnämsre, Vi meddela sf denva tabell följande utdrag. Afstångjern utfördes (i skeppund) till nedanstående länder. Ä Storbritannien — Förenta panmark. Frankrike. och Irland. — Staterna. 1830: 73,883. — 116,494. — 18.611. — 43 260. 1840: 129.598. 120,047. — 41,319. 33,089 1850: 218,851. — 127.473. 52,295. — 33,464. 1860: — 382.006. — 71.750. —53,620. — 40,109. Likasom af stångjernet, så går äfven tack jernet förnämligast till England. Af denna — rm MB mm ND Af DM ss mh små aAa