Aftonbladet – 15 oktober 1863, sida 2

luppa eodast med några lätta kontusioner. r fick maa ballongen förankrad; man de äter terra firma och faran var ) Alla dunkar och törnar oaktadt voro e medlörda vinbuteljerna hela. Kapten ladar kommenderade till skaffaing? och riosessan — Latour dAuvergae kredenade bägaren, Eu rapport öfver resan uppattes och insändes till Paris, der passagearne åter inträffade följande morgon. Fill ästa luftfärd, som kommer att ega rum om öndag åtta dagar till, lofvar Nadar utt ha istagit förberedelser, som skola förebygga År missöden som de, hvilka denna gång fbröto resan, Ea af våra kolleger inom den finska ressen, Helsingfors Tidningar4, har Jåtit n insändare i ett af bladets sist hitkomna uramer Iramlägga CNågra ord om bräninslagstiftningenX, hvilka ej torde böra pas era alldeles oanmärkta från svensk sida, då örfattaren i sin argumentation flera gånger beropar förhållandena i Sverge beträffande ränvioslagstiftningen, eharu han påtagligen ynes hafva en mycket ofullständig känneom om och en särdeles skef uppfattning al 1essa förhållanden. HFörfattaren, som synes frå för en bränvinslagatiftning i enlighet med en bekanta Mainelagen, som innefattade bsolut förbud mot tillverkning och försälj ing af spritdrycker för undra än medicin ka och teknicka behof, synes sväfva i full somlig okunnighet om, att detta experimen: jorde i Amer.ka ett fullständigt fiasco och tt det ligger i sakens natur, att det mäst: öra så öfverallt, der det törsökes, kort och :odt derföre att systemets upprättlålland r omöjligt. Vi onsmärka dock detta enudes förbigående, utan att i den punkten inläte ss i någon polemik med författaren, hels. om vi inglunda ha någon eniedning befara ut Finlands ständer skola inxasta landet i tt så opraktiskt experiment. Men det ines lätt alt författaren, på grund af sin nys intydda ståndpunkt, förklasar krig icke blott not husbehofsbränningen utan äfven moi let här i landet antagna systemet, alt söka: vägon mån minska superiet genom att fördyr: varan så mycket som är rådligt, på det mar ;j må genom ett alltför hög: premium på lönoyränning och oloflig intöreel ästadkomma allt ör stora lockelser till sådana förbrytelser. Af omdömena om det i Sverge följda sy stemet visar sig emellertid, att förf. hur der reslällningen att hos oss staten öfvertagit vinsbränningenX, hvilken den sedan öf verlåtit åt förjaktare, att tili följd af der nkomst staten har af bandteringen, den läte: ipprätta flera bränvinsfabriker med dertili hörande krogart i mån som behofvea art statsinkomster växa. Vi skulle knappast ansett det behöfligt att upplysa den fioska allmänheten och de finska lagstiftarn2 Ow huru groft författaren i detta hänseende misstagit sig, så framt icke den omständig heten att plats blifvit inrymd åt dessa ab surda påståenden i en al Finlands mest lä sta tidpingar gäfve anledving befsra ait mar mäste allmännare vara i okunnighet om den nya svenska bränvinslagstiftningen. Ett system, något så när sådant som vår förfat tare skildrat, fanns verkligen i Sverge — ij rra ärhundradet, eller under Gustaf Il: lid, och det torde möjligen kunna ha sin nytta med sig, att Heisipglors Tidningars ipplyser sina läsare, att grunddragen i det nuvarande svenska systemet för bränvins tillserkning är att man genom ett til! 1000 kannor nskränkt minimibelopp aftillverkningsbelopp per dag gjort fullstöndigt slut på den för lerfliga hustehofsbrännivgen; att man ge om noggranna åontroller öfvervakar til verkningsqvantiteten och alt man genon: less beskattande fördyrat varan så att kon sumtionea verkligen i icke obetydlig mån minskats. Dessutom har mana med afseenle å försäljningen al spri.drycker, långtifrån ut öka krogarnes antal för inkomsterna: sku!l, tvertom, genom en dryg beskattning i försäljningsställena, i högst betydlig mån örminskat deras antal, hvilket framför allt varit händelsen på landsbygden. Vi kunna försäkra dem som i Fiuland tänka jtver detta ämne, att, hvilka brister som innu må vidlåda det svenska systemet, ha iet likväl obestridligen bidragit att minska uperiet i landet och att man allmänt härtädes är öfvertygad derom, att man genon jen nya bränvinslagstiftnipgen gått i den ätta riktningen, och att framför allt den ;ya försäljomgslagen verkat oändligt myc set godt för landet. Att staten och kommu ierna genom den nya lagstiftningen fåt ;kade inkomster och funnit utvägartill sam vätlsnyttiga företag, som medtagit stora kost vader, under det samtidigt beskattningen på nånga verkliga nödvändighetsvaror kunnat Ildeles afskaffas och de direkta skatterna narare minskats än ökats, har man ingaunda ensett säsom någon riksolycka, likaom det heller icke faller någon in alt anse lenna inkomstkälla ur eedlig synpunkt förastlig, då afgifterna upptagas 1 ändamål tt inskränka bränvinsförbrukningen, mer ngalunda tillverkningen på något säit upp nuntras för inkomsternas skull. Dei skulle vara oss kärt om våra finska röder lyckedes i ein tillämnade nya bräninslagatittniog så pass väl som Sverge, och nou kärare om de kunde genom bortta andet af tidsinskränkningen för fabrikeras verksamhet undunrödja den största brist om ännu vidlåder den svenska lagstiftoinen i ämnet och förhindrat inskränkningen onu högre grad af bränneriernas antal. Insändaren i tHeleingfors Tidningar spör er hvarföre fionarne alltid skola vara så färdiga att krypa i Sverges fotspår, äfven då det gör ett misstag, Vi haredanuppyst, att det är insändaren, som gör eu misssg genom sitt omdöme om den svenska geultningen, och hvad det beträffar att onarne skulle krypa 1 Sverges folspår, så a vi blott erfarit någon förundran att läsu (t sådant utiryck i ett blad med den tenens och hällging som Helsingfors Tidninar. Vi hälla oss förvissade utt finska folet är alltför manligt för att det nåvonsin sulle krypa?, hvarken för någon eller i ågon3 fotspår; men vi skatta oss lyckliga it på de sednare åren i många riktningar a utlagitl sådana steg på framåtskridundets