Aftonbladet – 15 oktober 1863, sida 2

Ge asigter 1 nyligen utsl detta hänseende som Husselll: Deita är emellertid alldeles icke omöjligt, och sedan det väl skett och terrängen blifvit fri från konseqvenserna afj: 18153 års fördrag, äro kalinetteraa i London. och Paris oförhindrade att taga i öfvervägaude hvad en sådan situation kan inne-1 bära. Beträffande i öfrigt hvad kejsar Napoleon Ii har i sinnet och hvilka planer han hvälfveri i sitt hufvud med afseende på Ryssland och i Polen, eå kan man ganska säkert antaga alt I: ännu ingentipg derom blifvit bekant Så som ett bevis på hvilken osäkerhet som ij. det afseendet är rådande, vill jag endasti. anföra några ord ur den ledande ariikela a! dagens L Independence belge. Våra pari serkorresjondenter, heter det, äro i skarp opposition Den ena tror att kriget är viset i och onodvikligt; den andre äter anser freden hafva tio möjligheter mot en. Vi låta dem tills vidare hvar och en utveckla skölen för sin öfvertygelse. Ridåea är ännu icke uppdragen och det klokaste är att tåligt vänta. Kejsaren, åtföljd af den kejserliga prinsen, inträffade i går uti Tuilerierna och har i dag hållit kouselj. Efter det att kamrarnes sammankallande varit bestämdt till den i 4 Nov., tros numera att ett uppskof kommer att ega rum till December. Aaoledaingen är att Bi!lault, ehuru i det närmaste äåterstäld från en svår reumatisk attack, ej återvunnit nog krafter för ett ansträngande arbete under den närmaste tiden. Till Horace Vernets efterträdare i akademien har ou blifvit utsedd Cabanel (född i Montpellier 1523). Han intog sgn plats bland de fyratio några dagar före sia fyratsjond2 födelsedag, och han3 val anses visa att man önskar rekrytera akademien med friska förmågor. Jag har vid ett föregående tillfälle omnämnt de taflor han utställdt på årets konstexposition, der hans Naissance de Venus utgjorde en af glanspunkterna. Hela Paris var i das på fötterna för att se Nadars famösa jätteballong för första gången uppstiga. Som man vet, har luftsegling under de sednare tiderna nästan uteslutande företagits af personer, som gjort till sin uppgift ett profitera af folks nylikenhet, och Aeronauterna hafva högst sällan varit personer, som sökt att genom sina äfventyrliga färder gagna vetenskapen — Ett vuckert undantag derifrån är dock observatorn på Greenwich mr Glaisher, hvilken under en serie af ballooguppstigningar, ibland ö till en svensk milis höjd, gjort en mängi obst rvationer af största intresec och gagn för vetenskaperna. I Paris hör det ej ull sällsyntheterna att man får se sväfva öfver staden en ballong med sin gondol, i hvilken befiona sig en eller två personer. Man är ernellertid alltför van vid detta skådespel för att deråt egna någon uppmärksamhet. Men i söndags var det fråga om något helt annat än dessa vanliga små bubblor som segla fram gerom rymden. Nudars jätteballong, den största som hittills bliivit sedd och för hvilken så länge pulfats att hela verlden talade om den, skule uppgå från Champ de-Mars. Ej mindre än 200 000 betalta platser voro upptagna, och den folkmassa, som infunnit sig på angränsande plåtser, uppgick till ett ännu större antal. Nadar är en man, med hvilken hela Paris och framför allt de mera skämtsamma journalerna älska att sysselsätta sig. Nadar är tidningsskrifvare, fotograf, målare, luftseglare m. m., enligt hvad somliga påstå; men återigen efter andras förmenande ingenting af allt detta. Det skulle således vara svårt alt veta hyad han egentligen är eller icke är, såvida ej alla voro ense om att i honom erkänna en stor projekt makarett. I denna egenskap har han nu uppgjort en plan att med skrufvenos tillhjelp utan ballong fara fram igenom luften, lättare än fartyget plöjer vågen, och under förutsättning att han får ha sina Sskrufvar i behåll, Järer man inom kort få se hela lufkretsen förmörkad af Sflygande holtändere4 och andra turister. För att realisera gin uppfinning behöfver Radar en million francs. Men som folk alltid äro genperade afatt utläna penningar, och Nadar, som han säger, icke vill genera någon, så har han konstruerat för 200,000 fres en ballong, på hvilken han är förvissad att man ej skulle se sig mält förr än han inhö stat sin million. Få nu se, när han väl har millionen i fickan, om han verkligen använder den på luftskrufven eller några mindre luftiga planer. Obestridligen förtjenar den af Nadar konstraerade ballong namnet Le Geant Tre hundra sömmerskor och arbetare bafva under en månads tid varit sysselsatta med dess förfärdigande. hvartill åtgått 34.000 almar siden. Dess kubikinnehåll är 6,098 kubikmetres och den kan bära 90 centner. Höj den, den åtföljande gondolen inberäknad, är 100 alnar; alltså endåst omkring 20 alnar mindre än höjden af Notre Dames torn. Hvad j.g kallar gondolen, är dock n got helt annat än de vanliga luftballongsgondolerna, nemligen ett litet hus, indeladt i fyra särskilda rum och med med ett galleri på taket. All: är uppbjudet att göra en förd cå beqväm som möjlict. Som meningen ver ait på denna försia resa blifva borta fyra agars tid, hade man försett sig med aila möjliga förnödenheter för den långvariga färden, till och med med vapen för den händelse men skulle nödgas nedstiga i något mot civilisationen fiendiligt land, t. ex. Ryssland. Bellongen skulle uppstiga kl 4, men först efter några små missöden och sedan man inskränkt det alltför stora antalet ef passagerare, fick man den att lemna jorden kort före kl. 5. Enaf Figaros artister, som obarmhertigt behandlat Nadar i en mängd karrikaturer, skulle följa med: men då det blef nödvändigt att mivska passagerareantalet, var det helt naturligt att Nadar utsåg denna till den Jonas eom skull kastas öfverbord. Autelet passagerare var 13 och bland dessa en prins Sayn-Wittgenstein. — Prinsessan Latour d Auvergne, som händelsevis passerade förbi, fick lust att följa med, och efter att hafva betalt den bestämda passageraresfgiften 1060 franes, hemsände hon sin bejent med följande helsning: YSög dem att neta ONEENNNgnA an na mm. ÄV —