Aftonbladet – 15 oktober 1863, sida 2

yttrade för ett par dagar sedan Prevost Pa radol. Att endast erkänna Polen com en krigförande makt är numera ej annat än en akt af simpel rättvisa och billighet och för öfrigt af ringa positiv betydelse. Att förklara Ryssland, tll följd at dess sista svar, förlustig sin lagliga besittningsrätt? till Polen och dervid låta det förbhlva, är en åtgärd, som under de sednare dagarne och med anledning af lord Russells tal på banketten i Blairgowrie blifvit flitigt diskuterad. Men, ä quoi bon! Ryssland skulle troligen ej ha något att deremot invända, så länge man blott läte det efter bebag hållas i Polen. Tvärtom skul!e det, frigjordt från Wienerlördragens bestämmelser, endast hafva ännu friare händer, på samma gång som vestmakterna förlorade sin fördragsenliga rätt att intervenera. Emellertid påstäs det, oaktadt den officiösa pressen försäkrar att ännu ej nägra underhandlingar de tre kabinetterna emellan egt rum med arledning at Ryss3lands sista svar, påstås med bestämdhet att lord Russell förelagt franska och österrikiska kabinetterna en förslagsnot af innehåll, att de tre makterna förklara, det Ryssaland genom att nepligera Wienerfördragen förlorat sin besittningsrätt till Polen. Det ligger i öppen dag, att derest man ej är beredd på att gifva mera eftertryck åt denna förklaring, än man gaf åt den der frasen om det dryga ansvar med hvilket man förra gången hotade Ryssland, blir resultatet äfven denuva gång lika med noll. Emellertid synes omsider en mera krigisk stämning hafva inträdt på andra sidan Kanalen och det tyckes som om mean der började känna sig benägen för att lemna det dåsiga etalus quo, som cengelska politikefi hittills intogit i polska frågan. Telegrafen meddelar nemligena i dag en kort re sumå af ett par artiklar i Times och Mor ning Post, hvilka vittna om en stark ovilja mot Ryssland. Times gör en exposå af den ryska regimen i Polen och yttrar en liflig indignation mot general Bergs frarufart. Sådant är, säger tidningen, tillståndet i Polen efter sex månaders diplomatiska underhandlingar. Hvad får man till följd deraf tänka om de principer, på hvilka lord