STOCKHOLM dcn 15 Okt. Brof från Paris, (Från Aftonbladets korrespondent.) a Den 7 Oktober. Annu sväfvar man allijemt i okunnighet om hvad som från vestmakternas sida kan komma att följa med anlednint af Rysslands sista svar. Skulle man sätta lit till de officiösa tidningarne här på platsen, vore ett krig föga troligt. Dessa äro nemligen samstämmiga i sina påståenden att Frankrike ej skall skilja sig från de bäda andra stormakterna. England och Österrike, mena de, vilja ej ett krig för Polen, men då Frankrike ej kan gå ensamt i striden, blir det naturligtvis ingenting af. Isynnerhet är det La France som resonnerar så. Af helt an nan åsigt är den liberala pressen, som nu börjar att med hvarje dag allt bestämdare förfäkta den satsen, att Frankrike både kan och bör, äfven om det lemnas åt sig sjelft, spilla något annat än blott diplomatiska frager för Polen. Revue des Deux Mondes me: nar, att Frankrike icke kan i denna fråga helt och hället subordinera sin politik under någon annan makts; den ståndpunkt, på hyilken det ställt sig och detinitiativ det tagit, ålägga det särskilda förbindelser, och till och med de bemödanden den kejeerliga regeringen gjort att förmå sina allierade till verksam bandling böra vara en borgen för att hon ej skall inskränka sig till att vara en passiv åskådare af Polens undergång. LOpinion nationale, som söker försvara sig mot Constitutionnels beskyllning att å tout priz vilja ha krig, säger: ?Så länge de dipiomatiska underhandlingarne hade utsigt att lyckas, tvekade vi ej att af alla krufter sekosdera dem; men nu, sedan Ryssland formligen gilfvit diplomatien alsked, se viej anpät medel till Polens befrielse fin krig.? Äfven de tidningar, hvilka mindre prononceradt tsla om Polen3 befrielse, förklara, att man hvarken kan eller bör, såsom Times nyligen törmenade, stoppa handen i fickan och torka: sig det förödmjukande ryska evarel. Emellertid. antingen delta eller krig,