Aftonbladet – 13 oktober 1863, sida 3

på enklare vis, och odisputabelt synes vara latt detta varit till finansiel förmån för de Thela. Det kan tänkas sådana naturförhål landen, som tega i anspråk ingeniörens teo dretiska insigter utan inskränkning och han I praktiska skicklighet utan afseende på hvac I det kostar, vi få då vackra arbeten, hvilkt legat i nödvändigheten; men å andra si dan är det frågan, huruvida icke det vackra ste arbetet i verkligen förekommande fal är det, der det jemt och nätt nödvändigt blifvit utfördt med så och så litet, med jem förelsevis så små mede! i stället för medc så stora omkostnader. Vi vilja på inte sätt gå strängt tillväga med frih. Ericson: berömda jernvägstunniar uppe vid Stock holm, — för en gång må en sådan liter framvisning af kraft att spränga berg vara tillgifven en utmärkt och förtjent in. geniör, — men för jernvägssakens egen skull må man önska, att konststycken i ull mänhet måtte bli så få som möjligt, på det att de simplare jernvägsstyckena måtte bli så många fler. Med systemet af Svackra arbeten? sammanhänger noga något annat: systemet af de runda summorna. I åtskilliga jernvägs: förslager, lätt tillgängliga, forefinnes t. ex. en post, som rubriceras: Cadministrationsomkostnader, 0. 8. v.4, och som redan tyckes ha fått en viss häfd att skola beräknas med 20 procent af sjelfva anläggningskostnaden; det är storartadt, det är i sanning rundt, det skulle ej heller betyda så mycket i en affär af 100,000 rdr, ehuru äfven 20.000 rdr är anständigt, men der affären går på millioner, blir det mycket, det blir till och med nästan otroligt, det blir ett litet statslån för sig. SMan kan icke knussla i dylika saker, heter det; nej, men man kan låta bli att slösa. Det ser rästan ut, som om man, genom att röra sig med millionerna, rent glömde att ett par hundra tusen riksdaler dock också äro pengar, och detta missförstånd rörande rätta betydelsen af de hundra tusen tyckes vara temligen allmänt inrotadt i fråga om alla större offentliga arbeten, ej blott hos oss, men mångastädes. 1 grannskapet af Köpenhamn . inköptes i fjol för Helsingörbanans räkning ett vackert landtbus, som man hade låtit jernvägslinien gå rakt på lifvet; man gaf derför en 40,000 rdr, ten bagatellls Man tog derpå bort några aloar af huset på ena ktidan (det var allt hvad man behöfde, när eaken kom till utförande), sålde sedan resten för ett par tusen rikedaler. . Köparen fick då en ide, han byggde det ned rutna stycket till på andra sidan af huset, hvarigenom byggnaden fick ett till och med vackrare arkitektoniskt yttre, än det haft förut, och han säljer numera egendomen kuappast för 50,000. Det är icke alldeles fritt för att man vii våra svenska jernvägsarbeten går understundom tillväga med ungefär liknande förakt för ?bagutellsummorna, Man har nyligen byggt en landsvägsbro öfver södra stambanaut strax norr om Lund, derför att en häst någon gång blifvit skygg för en train, susande förbi landsvägen dernere vid banan; man har uppgilvit för mig en kostnad för denna bro (hvilken dessutom långtifrån -ynes mig tillhöra de vackra arbetenaX), som synes mig så öfverdrifven, att jag icke ens vill låta uppgiften gå vidare, men äfven om den icke kostat mer än tredjedelen deraf, är utgiften dock icke så aildeles obetydligt noncha lant. Det är på detta sätt man fasligt lätt får en mil jernväg att kosta 800.000 rdr i stället för kanske fälften, så som fallet är i Frankrike och Schweiz, der kommuner låta bygga jernvägar för enskild räkning; men vi återkomma till hvad vi-började med att bemärka, det är också på detta sätt en jernvägsanläggning växer till en så enorm affär, att lusten derför lätt blir betagen äfven de eljest mest framåtsträfvande och företageamma bland våra provinser och samen. Och detta är att beklaga. Orv. Odd.