Aftonbladet – 8 oktober 1863, sida 2

nungen hade gifvit honom. Men innan han hunnit verkställa denna sin föresats, erhöll han ett bref från abben af Boisguerin, som underrättade honom, att hans broder hade begifvit sig hem till Montsoreau och att abben ämnade beledsaga bonom en del af vägen, men vore att med säkerhet återvänta till Paris irom fyra eller högst fem dagar. Carl af Montsoreau läste brefvet och sade med ett sorgset leende: CHuru mycket häref är sanDt? Hon red emellertid till Villequiers hus, hvarest han erhöll det besked, att ministern befann sig vid Vincennes. Han forskade nu efter markisen af Montsoreau hos densamme porlvaktaren, som förut nekat att denne fanns i huset. Portvaktared, som icke syntes det minsta förlägen öfver hvad som förefallit, svarade, att markisen och abbev af Boisguerin för mera än (vå timmar sedan med ullt sitt folk begifvit sig bort på fägen åt MontIhery; och då denna uppgift bekräftades af en socserbegare pX andrå sidan om gatan, kunde ban icke längretvifla på sanningen deraf, utan återvände hem, vedstämd och bekymrad. (Forts. följer.k m——— ORTER . Jerggator. Btt förslag har blifvit väckt i Newyork att belägga gatorna med jern och besörja trafiken medelst ängvagnar på dessa jernytor. Förde!arne af detta system skulle vara följande: en ofantlig besparing skulle uppstå, derigenom att kläder, möbler och varor, icke toge skada af dam och smuts; motståndet på de släta jernytorna skulle bli litet, nötningen å vagnar ringa samt bulltet obetydligt emot hvad det nu är. Det påstås äfven, att skodon skola nötas mycket mindre på trottoirer af jern än på sådanaaf sten, kd