Aftonbladet – 8 oktober 1863, sida 2

SILL TAUVIUTCIEIIT 111 IIGIUATe Sköflingssconerna i Warsobau. En korrespondent till Times, som för närarande befinner gig nära Warschau, meddelar följande intressanta detaljer om ryssarnås framfart efter attentatet mot grefve Berg, i en skrifvelse, daterad d. 26 September, af hvilken vi utdraga följande uppgifter: Bland de vid plundringen af Zamoiskys palats häktade, men pu frigifna, personer be fann sig äfven furst Thadeus Lubomirski, ordförande tör välgörenhetssällskapet i Warschau och författare till flera högt aktade verk öfver Polens fornhistoria. Fursten var sysselsatt att anordna en ny upplaga af Dlugosz — bättre kändt under dess latinska namn Dluglossus — och hade i sin ego de berömdaste afskrifter i manuskript af detta verk. Dessa manuskript voro, oberoende af sin litterära vigt, då de blifvit direkte at. skrifna efter originalet, förträffliga prof af skönskrifoing och ovärderliga såsom art för de familjer, ur hvilkas bibliotek furst Lubomirski hade länat dem. De voro af ingen nytta för de ryska soldaterna, hvilka hvarken kunde begagna dem som papirosges eller fidebusar. Hade de insett deras värde, skulle de naturligtvis behållit dem och försålt dem mot stora summor till deras egare; men nu kan intet spår af dem uprstäckas, och det synes vara säkert, att de värderika papperen förtärts i den ärofulla lusteld, hvars. lågor närdes af Chopins piano och i hvilken kastades den bästa numismatiska samling i Polen. Et helt museum af gamla mynt och medaljer, ett heit bibliotek al gamla manuskripter och en af de behagfullaste samt mest poetiska komposaitörers älsklingsinstrument erbjödo en sådan mångfald af materialier för förstörelse, att barbarer sällan varit nog lyckliga att påträffa någonting dermed jemförligt i tvenne vanliga boningshus. Chopins piano hade blifvit hans systers egendom, hvars man nu är i ciladellet. Den numismatiska samlingen tillhörde furst Lnbomirski, hvars våning alldeles plundrades på sina litterära. och konstskatter. Grefve Andreas Zamoyskis tvenne söner sitta arresterade i citadellet. Grefven sjelt har, säsom hvar och en vet, sedan resningens hörjan varit i landsflykt. Landtbruks sällskapet har fåit sina papper, för hvilket han var ordförands, förstörda. Likaså Weichselångbåtsbolaget, hvilket grundades af grefve Zamoyski. En stor summa i banknoter och andra säkerheter tog8 eller gick på något sätt förlorad under pluadringen. Värdet af de båda konliskerade stora byggnaderna, hvilka upptaga en ofantlig terräng i sjelfva hjertat af staden och inneslöto 2000 invånare (1500 i haset? och 500 i palatset), uppskattas till 8,000,000 polska floriner elter 200,000 . En annan och större förlust var professor Koöwalewskis, en förlust som icke är känbar för honom sjelt allena. Professor Kowalewski är en af de lärdaste orientalister i våra dagar, och de manuskripter, hvilka etulos samt sannolikt delade Dlugoszhistoriens öde, sägas hafva varit af des största vigt. Han var en af skalden Mickiewiczs kamrater och vänner vid universitet i Vilna, och blef tillika med Mickigwicz arresterad samt kastad i fängelse, anklagad för att tillhöra ett sällskap, som bildats af studenterna för bibehållandet af polska språket och litteraturen. Uti det drama, deri Mickiewiez gifvit en bild af Vilnastudenternas lidanden under åen milde Alexander 1:s rogering, framställes den. unge Kowalewski som Josepht — hans dopnamn. Då Mickiewica skickades till Krim och började ekrifva sina Krimsonnetter, drefs Kowalewskijlandsflykt till. yttersta östern af det ryska riket och egnade sig åt studiet af de siberiska språken, Ryska regeringen anförtrodde honom derefter ett uppdrag till Kina och utoämndes han sedermera till professor vid universitet i Kasan, der de österländska språken isynnerhet studeras. Då universitetet i Waerechau, efter att ha varit stängdt i 30 år, ånyo öppnades i öfverensstämmelse med den plan, som markis Wielopolski afgifvit till kejsaren, gjorde ryska regeringen visserligen sitt bästa, för att i Warschau samla de mest frumstående polska professorer, hvilka hittills varit anställda vid de olika universiteten i Ryssland. Men ryska regeringens försök i det goda äro aldrig lyckliga, sannolikt derföre att hon icke hyser något verk ligt förtroende till dem och derföre icke kan framhärda i att utföra dem. Hon kunde samla i Warschau några lärda män, för att undervisa den polska ångdomen, men hon STARTAT CENT SIDOR SKR TLISDSETRI ETEMMELA