Aftonbladet – 7 oktober 1863, sida 2

tel. Atte PVE TIDUTPUATCIT, BESVIN SPA TPI le vid tillfället, kunde förnimma, var denna såfva både värdefull, välförtjent och särdeles Å assande; den mottogs äfven af chefen, bruks-j: örvaltaren J. A. Dahlström, med rörelse, i det i: nan deri såg icke så mycket värdet som välviljan. . VINNAS Biandade känslor och intryck under en sommarresa i fåderneslandet. VIL Från skånska slätten. Förhållandena hafva medfört, attjag kommit att spendera en veckas tid på de båda städerna Lund och Malmö. Jag har derunder haft god lägenhet till att observera ett och annat, äfven till att annotera det. Jag skall för öfrigt ?göra en lång historia kort?. Det har blifvit elt slags sägen, att Malmö stad är ett af de samhällen, som hos oss aliramest äro i framåtskridande. Det vare långt ifrån mig att vilja bestrida, att ju Malmö i dag är något helt annat än för 30 år sedan; jag är lika villig som skyldig att erkänna, att det i Malmö gifves flera Töretagsamma män än hr F. AH, Kockum (ehuru detta namn ännu torde vara det förnämsta bland alla på platsen), och jg bugar mig för det statistiska fakinm, att stadens folkmängd är i jemot stigande?. Emellertid vågar jag göra den anmärkning, stt hur respektabelt och reputabelt samhälle Malmö än må vara, betraktadt i och för sig och inöm sig, skall det dock hafva ett ganska farligt prof att bestå vid jemförelsen med andra uppblömstrande sifäer inom vårt fädernesland. För den, som nyligen. haft tillfälle att litet närmare lära känna upplandets större provinsstöder, förlorar Malmö lätt något af den gloria, hvarmed det hittills stått omgifvet, och den. som kommer dit med de friska intrycken st en sådan stad som t. e Örebro, finner sig snart ett offer för mångaharda slags hved dansken kallar ?skuffelser?. Hur kommer sia detta? Malmö har en god hamn (framför allt en mycket dyr bamn) det har varit nog lyckligt att först af alla skånska städer få en jernväg och att under flera ör ega i densamma ett verkligt monopol, det är omgifvet af ett ofantligt rikt sädesvndska , det hör betydande kapitalister, det har nomera Lund med dess 10.000 invånare som eft slegs annex, det borde kuena utveckla sig med jättesteg. Jag vpprepur det gerna, utt äf ven denna stad har gjort framsteg, den har i det yttre gestaltat sig mer och mer i ti dens smak, den har fått gas, den bar byggt sig diverse nya och präktiga bus, den har lått sig en square, som onekligen är ganska vacker, den har reparerat sin kyrka. hvilken numera är särdeles hygglig, den har en till och med elegaut jernbanegård 0. 8. v., men med allt detta är intrycket af Malmö. icke det man, som jemförande turist, väntat sig. Det är hos Malmö något je ne sais quoi, som gör en benägen till att fälla det omdöme, att, medan många andra samhbällen i våra provinser befinna sig i ett jemnt och dagligt framåisträfvande, bar den stolta hufvudstaden i södra Skåne? redan stannat i fart och håller på att endast gravitetiskt — pausera, liksom pukslagaren i orkestern. Hvaraf kommer detta? Denna stad borde vara liflig, den är lurig; den borde vara ett litet Köpenhamn (den tror sig kanske också vara det) och den är endast ett vanligt landshöfdingeresi dens; den borde på i spetsen för provinsens hela rörelse och taga initistivet, men den hinner kögppast följa med de mindre skånska städernas raska gång, och i mönga ägor tyckes den icke ens vilja vara med Jag bar händelsevis råkat vara vittne på ett offentligt ställe till ett samtal meilan tvenne personer, den ene uppenbart en re sande från landet, den andre en Malmöbo. angående skarpskytteväsendet. Den resan de, en, som det tycktes, ilrig skarpskytt, ville ha litet reda på hur saken stod i Malmö, han hade sett en grann skarpskytteuniform på torget, han frågade efter huru mänga kompanier man der hade o. s. v. Malmöbon svarade helt uppriktiat att det ?giek baklän .cs?, för ögonblicket utgjordes skarpskyttekåren i Malmö egentligen endast af — jernbanegårdens personval, hvilken hade skaffat sig en liten musikkår, som höll saken uppe, alla de andra hade redan tröttnat och dragit sig tillbaka. Landtmannen fann detta förhällande högst oiörklarligt, Malmö vore ju dock Malmö och befolkningen större än i någon annan skånsk stad. Då utbröt Malmöbon med en viss patetiskt ton: Jag skall säga herrn, i Malmö går aldrig något sådant der ! Hvarför aldrig i Malmö något sådant der? Är det derföre att staden ännu skulle befinna sig i hvad man kallar ?slyngelåren?? Visst icke. Snarare då att den redan vore för mycket gubbe. Men äfven en gubbe. kan bli ung på nytt och en hel hop af våra gamla gubbaktiga eamhällen bafva verkligen i den sednaste tiden blifvit det, man har kastat kryckan ifrån sig och börjat åter. sträcka på benen. Ligser det i sydskånin gens lynne, i en viss inneboende flegma? Men äfven lynnet kan modilieras och den skånska flegman hindrar icke t. ex. den lilla kopiogen Trelleborg att vilja vara med och blifva något förmer än hvad den hittills varit. År det brist på allmän anda?? nen, satt vår abbå har att säga mig något,