HENRIK AF GUISE ELLER RIKSDAGEN I BLOIS?) AP G. P. R. JAMES. Öfeersättning. Jag trodde nog att vi skulle komma öfverenst, fortfor Villequier. eNi är således beredd att med ed förbinda er atttjena kovungen samt afgifva er 3 riftliga försäkran derom? Vi skola utvexla de ömsesidiga förbindelsernaX, sade markisen, som nu ansåg sig hafva iakttagit all möjlig försigtighet. eMen säg mig nu, huru elutades förhandlingarne med min broder? På det euda sätt, som rimligen kunde komma i fråga, svarade Villequier. Konungen var, som ni kan förmoda, föga benägen att gifva den unga arftagerskan af Clairvaut åt en af sin fiendes anhängare. Epernon mmsåg väl att om handen af en Guise hvilade på hennes skuldra en La Valettes rinz skulle illa passa på hennes finger. Jag åter hade, för min del, till hälf ten gifvit mitt löfte åt er, och ville i alla händelser icke yttra mig bestämdt, innan frågan om förmynderskapet först blifvit afgjord I följd af allt d.tta blef konungens cvar undvikande. eburu hans majestät verkligen i början tvekade, huruvida han ej borde giva efter, för att blidka hertigen af Guise. Emellertid blef jag den, söm fick uppbära utbrottet af er broders ovilja i så ohöfviska ordalag, att om jag varit snarsticken som en Epernon eller het som en Montsoreau, saken säkerligen ej kunnat af öpa med mindre än ett envig.t en måste vara mer än vanligt skicklig pper, som skall mäta sitt svärd med BP. n:r 190193, 197—200, 202—210, 213, AS, 220, 223 (B), 227, 28 och 2H.