Aftonbladet – 6 oktober 1863, sida 3

j belt nyligen oriktiga åsigter framlrädt. Jag i menar den mexikanska frågan. Man har i sagt att en intervention egt rum i Mexiko och ;att vi deltagit i denna intervention. Nu är man tyvärr mycket frikostig i användandet af ordet intervention och uttrycker dermed en mängd helt skiljaktiga saker. Intervention är obestridligen förbanden om en makt, hvars undersåter man tillfogat oförrätter, krälver godtgörelse för dessa undersäter. Om man på orättvist sätt fråntagit dem deras egendom eller kränkt deras personer, så är en intervention fullkomligt berättigad, ja, jofta ovilkorligen nödvändig. Men det finnes en annan iatervention, mot hvilken jag ofta har protesterat, hvilken jag blott i mycket sällsynta fall anser för berättigad och hvil ken vanligen i sina följder finner sin dom. Jag talar om den våldsamma inblandningen uli ett annat lands inre angelägenheter i ändamål att föreskrifva hurudan regering det skall ega och befalla af hvem det skall låta beherrska sig. I det förstnämnda slaget af intervention togo vi del, men så snart en af de tre intervenerande makterna skred till det andra slaget af intervention, togo vi afsked från bundsförvandtskapet och hafva sedan dess hållit oss fjerran från de mexikanska striderna. Detta är för ögonblicket vår ställning. Om det mexikanska folket gillar den gjorda interventionen, om det bestämmer sig för en monarki och i sin helhet villigt lyder monarken och om det lyckas honom att återställa fred och ordning i Mexiko, så har jag på dessa vilkor ingen ting emot en mexikansk munarki och önskar mexikanarne af allt mitt hjerta lycka dertill. Men om det mexikanska folket icke vill monarkien, utan föredrager den regeringsform som det under många är haft, så påstår jag att det icke är vår sak att i detta afseende motsäga det och att vi, huru oregelmessig dess regeringsform än varit och hvilka röf vareoch väldsbragder än blifvit föröfvade, icke ega inskränka dess frihet i valet af dess regeringsform.? — Lord Russell öfvergick derefter till den nordamerikanska frågan, i hvilken han på samma sätt somi de förra yttrade sig i allmänna ordalag utan att just lemna några nya belysningar af 5 ämnet. TYSKLAND. Preussen. I sitt svar på de tyska suverä nernas inbjudning till konung Wilbelm I att antaga den i Frankfurt af de flesta antagna reformakten yttrar konungen, att han har tagit suveränernas förslag i noggrannt öfvervägande, men kommit till det resultatet att ban ej kan anse det för någon förbättring af förbundslörfattningen. Ea reform, som Preussen skulle kunna biträda, borde hvila på följande grunder: 1) Preussen och Öster rike skulle åtminstone hafva ett veto mot hvarje förbundskrig, hvilket ej företages för att afvärja ett anfall på förbundets område; 2) Preussen och Österrike skola vara fullkomligt likställda i afseende på ordförandeskapet och ledningen af förbundets angelä genheter; 3) folkrepresentatiooen skall icke bestå af delegerade, utan utgå af direkta val i proportion af befolkningen i de särskilda staterna; huru stor beslutanderätt den må erhålla i afseende på förbundsangelägenheterna, kan blifva föremål för sednare öfverläggningar; men i alla händelser måste denna beslutanderätt få större omfattning än i det österrikiska reformtörslaget. Förrän man blifvit euse om dessa grunder anser kopungensdet icke vara skäl att inlåta eig på en närmare granskniog at de särskilda paragreferna, och han har befallt hr von Bismarck att öppna nya underhandlingar i Wien. När dessa hafva ledt till ett lyckligt resultat, är tiden inne för de tyska furstarne att låta sina ministrar hålla konferenser, för att förbereda suveränernas definitiva beslut. Kronprinsen och kronprinsessan hafva rest ifrån de inre oroligheterna och begifvit si till drottning Vietorias höstresidens, Balmora i Skottland. En hr Lasselle, som i socialistisk anda bearbetar arbetsklassen i Preussen, för att motverka den demokratiske Schulze Delitschs stora inflytande, har nyligen hållit ett arbetaremöte i Solingen. Under det han der utgjöt invektiver öfver representantkammaren för dess feghet, och ätskilliga åbörare tydligt tillkännagåfvo sitt missnöje öfver utfallen, blefvo några bland de missnöjda huggna med knifvar af Lassalles parti. I följd härat upplöste polisen sammankomsten och Lassalle reste sin väg, sedan han under protest mot polisens åtgärd pr telegraf underrättat statsministern von Bismarck om hvad som händt. Kort derefter har Lassalle hållit ett dylikt möte i Dässeldort. Det aflopp fredligt. Såväl i Berlin som i många andra städer ha valmännen varit samlade till förberedande valmöten. Dervid har visat sig attledamöterna af framåtskridandets parti blifva återvalda och att detta parti till och med får flera representanter vid instundande landtdag, på bekostnad af det 8. k. Sgammalliberala4 (moderata) partiet. Feodalpartiet har meddelat patriotiska föreningen silt program. Det går oförblommeradt ut på suspension af grundlagen och införande af kunglig diktatur. Nationalföreningarne i Bremen, Hamburg och flera städer hafva vid hållna cammankomster helt och hållet ogillat den af furstekongressen i Frankfurt antagoa reformakten. POLEN. Orsaken hvarföre båda de zamnoyskiska husen i Warschau blifvit konfiskerade, ehuru attentatet blott skedde från det ena, angifves på följande sätt af ryska regeringens officiella organ, Ryska Invaliden: Fjerde våniogena i det zamoyskiska hotellet utgöres af en mängd numererade rum, hvilka bebos af ett stort avtil studenter och andra unga män; från n:r 5 gafe medelst ett skott signal att kasta handgranaterna. Oaktadt eskorlen med största skyndsambet begaf sig in i huset, var ingen menniska till finnandes i de rum, från hvilka granaterna kastades. Det är sannolikt, att det lyckades brotsLA -.