Aftonbladet – 6 oktober 1863, sida 3

FINLAND. Till borgareståndets ledamöter i de särskilda utskotten ha blifvit utsedda: I lagutskottet: ledamöter: borgmästaren Mölsä, borgmästaren Holm, rådman C. F. Grönberg, handlanden Kellgren, borymästaren Hilden, hand landen Lindeqvist; — suppleanter: handlanden C. J. Grönberg, konsul Grundfelt. — I statsutskottet: ledamöter: kommersrådet Dahlström, borgmästaren Krank, brukspatron Frenckell; — suppleant: rådman Dahlman. — I ekonomiutskottet: ledamöter: murarålderman Träsklin, borgmästar Tengström, rådman Öhrnberg, borgmästarne Thermen och Bergstedt, kommersrådet Wolff; suppleanter: konsul Wesander, rådman Bergh. — I bevillningsutskottet: ledamöter: kommersrådet Sundman, borgmästaren Juselius, kon sul Candelin; — suppleant: konsul Wendelin. — I bankutskottet: ledamöter: kommersråden Malm och Hackman, konsul Björnberg; — suppleant: rädman Franck. — I besvärsoch expeditionsutskotten äro ledamöter ännu icke tillsatte. DANMARK. Krigsministern har frelagt riksrådet ett förslag om extra anslag för innevarande finansperiod, nemligen 308,981 rdr, till betäckande af de genom tidslörbållandena föranledda utgifter för armen från Maj till September, och 240,004 rår till utgifter, som föranledas genom armåns vidare utveckling under tiden från den 10 Oktober d. ä. till den 31 Mars 1864. Monarkiens gemensamma statsskuld utr gjorde den 31 Mars innaevarande år ett nominelt belopp af 95,734,337 rdr eller cirka 600,000 rdr mindre än v.d finansårets början. Konungarikets särskilda statsskuld utgjorde 8,378,663 rdr allt danskt mynt. Kongl. teatern har under det sistförflutna finansåret haft en underbalans af 30,000 rdr. Representationsinkomsterna. hvilka uppgått till något öfver 172,000 rdr, hafva ej varit synnerligt mindre än som beräknats. I trakten omkriog Frederiksstad i Slesvig utsprides en förmodligen af grefve von Baudissin författad skrift om hertigen af Åugustenborg-Primkenaus rättigheter till hertigdömena. ENGLAND. Vid en festmåltid, som nyligen gafs för lord Russell i skotska staden Biairgovrie yttrade han sig i ett vidlyftigt tal om Eng lands utrikespolitik. Sedan han först erinrat om hurn den engelska regeringen, hvad Ita lien avgick, med goåa skäl förebygde en intervention i delta land, som sträfvade att sjelf skaffa sig nationel enhet, fortfor han: Jag kommer nu att tala om ett annat ämne, hvilket nu för tiden så ofta hos oss uppväcker pinsamma känslor, jag menar det borgerliga kriget i Polen. Jag är för min del redo att, om sådant beböfves, försvara det af heunes mejestäls regering gemensamt med Frankrike och Österrike i denna sek iakttagna förfarande. Men jag har från mip plats i parlamentet förklarat och är rortforande al samma åsigt, att hvarken Englands förpligtelser, ära eller intressen bjödo oss att föra krig för Polen. Dock undrar jag på att Ryssland, efter slutet af en flera månaders skriftvevling, iakttager et sådant förfarande, som det i verk ten gör. Poiong delning var i förra årnundra?et Europas skand.l. Men på Wien-kongressen höll man för lämpligt — och ändamölet rättfärdigade kanske hvad som skedde — att på sätt och via i den offentliga rätten upptaga det mellån de tre mokterua delade Polens nya ställning och sålunda efteråt sanktionera Polens delning. Österrike och Preussen uppfylide fördragets bestämmelse, Ryssland uppfyllde dem ej. Det tyckes mig vara mycket oklokt hangladt af Ryssland att det, när det kunnat vinna den stora fördelen alt se Polens plundring och delning på visst sätt förlåtna af Europa, förkastade de vilkor, under hvilka denoå sanktion gals, och oy trotsar på den ursprungliga åtkomsträtten vid delbingen, nemligen eröfringen. Hvilka följdernå af detta hapdlingssätt blifva och hyilket förfarande Europas särskilda makter komma att iakttaga, äro frågor på hvilka jag här icke gerna kan iulåta mig. Jag ville blott anmärka, att de i Wien fördraget inryckta vilkor, genom hvilka Ryssland erhöll konungaFiket Polen, icke hilfvit uppfylida och ätt, om vilkoren icke hållas, rättsanspåket svårligen kan vidhållas. — Det gifves ännu en annan till utrikesärendena hörande fråga, beträffande hvilken på olika tider och äfven