Aftonbladet – 5 oktober 1863, sida 3

Article Image
Alla dessa arbeten äro med stor omsorg utförda, och hafva, der sådant ingått i beställningen, äfven erhållit en så utmärkt fin poler:ng att något dermed jemförligt hittills icke här 1 landet åstadkommits. 7) Enligt hvad ofvan blifvit antydt, brytes numera de största stenblocken uti en särdeles vacker och tät marmorgång uppe på bergets plåtå, och inärheten af fabriksbyggnaderna. Tillförne uppbringades stenblocken ur schakterna medelst domkrafter, bvarigeaom arbetet fordrade mycket folk och mediog betydlig tid. Men numera har en väl konstruerad, på en railväg flyttbar, lyftkran blifvit byggd, medelst hvilken stenblock af ända till 150 skeppunds tyngd kunna upptagas, och införas i fabrikslokalerna, till hvilket arbete allenast några få man erfordras. Kolmårdsmarmorns hufvudfärg är grön, dels ljus och dels mörk; men d-rjemte förefinnas stora gångar, uti hvilka marmorn är färgad med blått, gult, hvitt, grått, svart, rödt och brunt i olika echateringar. ) Lägges härtill att tillgangen på marmor i ordets hela bemärkelse är outtömlig, och man skall lätt inse hvilket ofantligt kapital som ligger förvaradt i detta berg. Om man från Bråvikens strand, der farkosterna lägga till vid bryggan. begifver sig uppför det brunta berget, men icke på den i äldre tider synbarligen med stor kostnad anlagdalängre körvägen, utan på en smal gångstig, så kommer man till en platå öfverst uppe på berget, deritrån man har den herrligaste utsigt öfver Bråviken och det gent emot liggande Wikbolandet, n:ed sina talrika kyrkor och herrgårdar. På den nämnda platån har ett litet lusthus varit uppfördt, som kallades Tittut. I detta lusthus var det Bom Atterbom skref första delen af Lycksalighetens öS, då han såsom sommarväst hos sin vän och gynnare brukspatronen Ekerman vistades på marmorbruket. i Vid bergets fot nere vid stranden har nyligen en stor, efter ett nytt system konstruerad kalkugn blifvit uppförd. i form af ett afhugget torn, gom rymmer 3209 kubikfot. Ugnen fylles med kalksten på det sätt att från bergets öfversta kaut och ned till ugnsmynningen är en 220 fot lång ölvertäckt ränna, med 36 graders lutning, uppförd, hvi!ken hvilar på höga bockar, ett ar bete i sitt slag alldeles nytt, och i hög grad i arbetsbesparande. Då bränningen hålles i jemn gång tillverkas 100 å 120 tunnor osläckt kalk i dygnet och af utmärkt god beskaf: fenhet, hvadan den också har en strykande afsättning. Det är en högst sällsynt företeelse att vid foten af det mäktiga kalkberget förefinnes icke blott ett outtömligt lager af förträfflig lera, fullkomligt kalkfri, hvaraf vackert tegel tillverkas, utan älven ett mäktigt lager af god sand, i hvilken icke heller det minsta spår af kalk kan upptäckas. Ett större tegelbruk har också fär blifvit enlagt (1861), dervid lerans beerbetning verkställes medelst en 20 hästars lokomobil af hr Munktells tillverkning. Efter tvenne dagars vistelse på Kolmår dens marmorbruk, hvarunder vi, ledsagade af den välvillige baron Rozycki, äfven gjorde exkursioner i den natursköna trakten, alreste vi till Norrköping. i hög grad belåtna med vårt besök på ett ställe lika märkligt i geologiskt som intressant i industrielt afseende. Sedan det ofvanstående redan var skrifvet har jag haft nöjet ett här i hufvudstaden sammanträffa med en aktad geolo mr Calwert från Loidon, bekant för sina vidsträckta vetenskapliga resor och för sina elektromagnetiska studier, äfvensom för sina arbeten Gold Rocks of the world4 foch Geolog of Australiat samt för sitt stora och dyrbara geologiska museum i London. Mr Calwert har på grund af ett särskildt uppdrsg nyligen besökt Kolmårdens marmorbruk, der han vistate flera dagar och anställt omsorgsfulla och vidsträckta undersökningar. Han har uttalat sin förundran öfver de rika och intressanta geologiska formationerna i trakten af Bråviken och på höjderna af Kolmården. De ofantliga gånvgarne af urkalk, granit, dolomit, fältspat och gneis af olika arter, alla i vertikala och parallela riktningar hafva ådragit sig hans stora uppmärksamhet. . De många och lätt särskilda geologiska bildniagarne, alla genomträneda af trapp-ådror bekräfta ovedersägligt denna formations höga ålder. Hvad som i dagliot tal kallas Kolmårdsmarmor anser mr Calwert vara SAzoic (d. v. 8. kornig) kalksten och af betydligt äldre formation än den siluriska bildningen. Enligt hans åsigt kan Kolmårdsmarmorn dels till följd ef de kolossala block hvari den kan utkilas, och dels på grund sf sin naturbeskaffenhet med största fördet användas till erkitekturarbeten. -I sammrenhang härmed har han undersökt cen å Stockholms slott! och å andra byggnader enbringade Kolmårdsmarmorn och dervid inbemtst, att den utmärkt väl motstår vårt omvexlande klimats alla inverkningar, Emedan den består af serpeutin och salit, samt genom sin formaion i öfrigt, är den till arkitektoniska arbeen i fria luften vida hällbarare och derföre nera användbar än Cararemarmora. Under sina exkursioner på Kolmården har. mr Calwerts uppmärksamhet även blifvit ästad på en utomordentligt rik gåog safj nagnetirk jersmelm, mellan gucis, belägen nära intill sjöstrenden, hvilken malm är af emma beskaffenhet seom på andra trakter uf Bverge, och hvilken kan bliva af stort värde för export till England. Vid en audiens hos H. M. konungen har ar Celwert redogjort för sina ofvan anörda iekttagelser, och uttryckt sin afsigt vara att i utlandet göra den svenska marnorn bekant och befrämja densammas exort i stor skala, fulit ölvertygad derom att oarmortillverkningen kan uppbringas till en neustri ef stor betydenhet. MH. ) Till ofvan uppräknade arbeten kan äfven läggas ett stort antal franska spislar, deribland flera af betydligt värde, och en högst betydlig mängd större grafmonumenter m. m. 22) Den intelligente disponenten har sf alla de

5 oktober 1863, sida 3

Thumbnail