Aftonbladet – 1 oktober 1863, sida 3

Jönköpings läns landsting. På töridufens sammenträde föredrogs bland an dra finansutskottets betänkande, med anledning af K. M:ts skrifvelse angående förändråde grunt der för landstingsmedels utdebitering, dervid ut skottet tillstyrkt samma grunder som de af rikets ständer antagna och af regeringen fastställda i frå. ga om kommunalutskylder, och bifölls utan diskus ; Jikaledes samma utskotts betänkande i frågå om tillämphibg af ofvanbemälde grunder för utdebitering af de thedel som i förd af innevarande landstings beslut kunna köttma att utkräfvas, deri utskottet hade tillstyrkt bibehållande för denna gång af hituills gällande debiteringsgrund. En komit utaf 6 personer nedsattes för behandling af förslagen rörande nya vägledningar. Helsovåfdsutskottets betänkande, angående inättande af fiiallasatetter dels i Ekesjö, dels i Wernamo eller Gislaved, föranledde diskussion. Major Axelsson frätnhöll Uehofvet af särskilda lasaretter för länets aflägsnare delår, hvarifrån sjuka, i mån af sjukdomens beska fenhet, dels alls icke, dels endast med stor risk för deras lif och helsa, kunde forslas till centrallasarettet i Jönköping. Häri instämde häradshöfding Eken man, som ansåg frågan ej nog utredd af utskot tet. Assessor Qveckfeldt såsom utskottets ordtörande, svarade härpå, att utskottet sökt upp!ysningar från länsiasarettet och dervid inhemtat, utt des8 inkomster icke lemna något öfverskott, hvådah Håfra Vidtag från Aetsamma icke khnde påräknas; utskottet lade således af brist på utsigt till nödiga tillgångar sett sig nödsakadt att afstyrka förslagen, desto hellre som man i allmänuhet syntes vara ense derom, att vid detta första landsting söka undvika större utgifter, för att ej i dess början väcka ovilja mot den nya institutionen. Frih. Rappe föreslog tillsättande af en komit äfven för denna fråga. — Sedan sliskussionen ännu en stund f rtgått, bufvudsakligen mellan de redat nämnda talarne. beslöts att åt samma komit, som skulle behatidla tägfrågorna, öfverlemna detta ärende, med uppdrag att älven rörande detsamma höra kommunerna och derefter ingifva förslag till nästa landsting Allmänna eller ekonomiutskottets betänkande, afstyrkande häradsskrifvaren Wallenqvists förslag om söskenmagasiners inrättande, föranledde en längte diskussion, som öpphades äf motionären, ined förord för förslaget, skildrahde bebofvet af dylika inrättningar i hans hemort. Deri in stämde frih. Rappe, framlållande de mindre bemedlade jordbrukarnes ofta betryckta ställvihg efter verkställd vårsådd, samt erinrade att här icke var fiåga om någon pekuniär uppoffring, då motionen endast afsåg att landstinget skulle enom sin opinion söka på moralisk väg berämja dylika inrättningars uppkomst. Assessor Gegerfelt ansåg det deremot icke tillhöra Jandstinget att uppträda som rådgifvare i frågor om enskildas ekonomi; sådant tillkomme då förr hushållningssällsköpet tch latidtbruksmöten: lands tingets funktion vore deretbot ati Veslitå i allmänna angelägenheter för länet. Häradstöfdlag Ekenman kunde åter ej finna landstinget obefo gadt att i ett ämne som detta begära hos konungens befallningshafvande utfärdande at en uppmaning till menigheterna. Frih. v. Otter inämde häri, ansåg landstingets opinion icke ola sakne inflytande, sattit föreslog uppgtrande ett försläg till reölerkentg, söm borde kringspridas. Löjtnant VU. Ribbing fratnhöll, hära som behofvet af dessa inrättningar fhihåkätg i mån som odlingen fortgår och kommunikatio nerna förbättras m. m. Direktör Svensson medgaf deras nytta, men erinrade om svårigheten at i goda år, då Ingen behöfver låna, förvara spatitidlen, Major Axelsson upplyste, ätt af Westbo härads 27 sbökher är 24 spanmålsbehöfvande äfven i medelgoda år. Sedan diskassionen ännu en stund fortgått, upplyste ordföranden, att uppmaningar af länsstyrelsen, på hushållningssällskipets begäran utfärdade i åtskilIiga ämnen, vanligen haft högst ringa påföljd; Ilva tskottets äfstyrkan bifölls Landstingen i orterna.