UENRIE AF GUISE ELLER RIKSDAGEN I BLO1IS?) G. P. R. JAMES. Öfversättning. SJUTTONDE KAPITLET, Tjocka, tunga skyar bävgde öfver jorden och förmörkade alldeles himmeln; morgonen var kall, luften genomträngande och landtmannens öga värda sig ofta uppåt, likasom frågande, huruvida de samlade dunesterna skulle vilja skivgre gig eller störta ned öfver hans åkerfält i form af snö; och då Carl af Montsoreau red fram genom parken till slottet Viocennes, kände han inflytelsen af den ruskiga väderleken mera, än kanske under andra förhållanden skulle varit fallet. Framför honom, väl afpassad efter den mörka och sorgliga anblick, som hela naturen företedde, reste sig den pråa ofantliga stenmassa, som ef Edward III:s be-: segrade motståndare, den öfverdådige och: halfgalne grundläggaren af ätten Valois! hade blifvit uppförd, under det första tidskiftet af tans olyckliga regeriog. Våsing uppå våning i en stor fyrkavtig byggnad, med torn i hörnen, uppstaplede sig till! dess alltsammans syntes nå skyarne, men ; hade åtminstone fördelen af symetri, då ännu icke den gamla teodalstilen blifvit förfuskad med nyare tiders tillsatser. Marias af Medici galleri var ännu icke uppfördt, ! b) Se A. B, n:r190—193, 197—200, 202—210, 213, ) 215—218, 220 och 223 (B).