Aftonbladet – 28 september 1863, sida 3

Article Image
dem icke framkallas snösamlingar, som kunna : vara hinderliga för vägfarande. ; Rörande den äfven af kapten Ahlgren väckta j: motionen om begäran från landstinget, att förl. jernvägsbyggnaden mellan Upsala och Stockholm kommenderingar ur vår indelta arme måtte an: vändas, ansåg landstinget den gjorda framställningen icke till någon dess åtgärd föranleda. i I Likaledes fann landstinget den af kapten Ahl. 1: I gren väckta motionen om förändring af 32 af landstingsförordningen icke till någon landstin-j gets åtgärd föranleda. i Fid fråga om utlottning af halfva antalet utaf . de för landstingsmännen utsedde sppleanter be-: stämdes efter omröstning, med 19 mot 8, att il: de valdistrikter, hvilkas ordinarie landstingsmän j: blifvit utlottade, suppleanterne till samma antal jemväl borde utgå och att således lottning komme att ske endast för de distrikter, der ickej: hela antalet landstingsmän utlottats; och blefvo vid de, i evlighet härmed, nu anställda utlottningarne bestämda att utträda: handlanden G.j! W. Gillberg samt medicine doktorn O. G. Söder-1 bom från Upsala; förre nämndemannen Carl! Jansson i Snatra från Wesslands och Elfkarleby tingslag, inspektoren A. Bergmark å Kölfva från): Hagunda Härad samt nämndemannen I. El Björklund i stora Jerstena från Åsunda härad. 1 Föredrog ordföranden en skrift, deruti han tillj landstingets bepröfvande hemställt, huruvida det ej skulle vara nyttigt, om i stället för attnu ut-! syning från häradsallmänningarna medgåfvos: häradsboerna efter behof och tillgång årsafverk 1 ningen genom offentlig auktion försåldes, medl: undantag af hvad som för häradets allmänna byggnader vore behöfligt, och försäljningssum-! man, af en för allmänningens förvaltning afl4 häradsboerna tillsatt direktion, utdelades bland! häradsboerna eller förvaltades för att användas): till häradets gemensamma utgifter. Sedan ord-1 föranden, med afseende å hvad som under den 11 lifliga och långvariga diskussionen härom före-(!1 kommit, anhållit, att hans berörda framställning t icke måtte till någon landstingets åtgärd föran-) leda, blef detta efter votering, 14 röster mot 13,11 1 i q q j j j landstingets beslut, med tillägg dock, att motionärens åsigt i ämnet af landstinget delades. Kapten Ahlgrens motion om lindring i skjutsningskostnaden inom Bro härad och Tibble socken af Håbo härad fann landstinget icke till någon dess åtgärd föranleda. Kapten Ahlgrens motion om fattigvårdens ombildning fann landstinget icke heller till någon dess åtgärd föranleda. Af kapten Fredenberg hade ett omfattande och noggrannt genomfördt förslag om förändring af vägunderhållningsskyldigheten blifvit inlemnadt, men fann landstinget den väckta motionen icke till någon landstingsåtgärd föranleda. Derefier företogs till öfverläggning major Almqvists motion om inrättande af distriktmerier och sedan ett under den lifliga diskussionen framställdt yrkande, at denna motion icke måtte till någon landstingets åtgärd föranleda, blifvit efter votering med 23 mot 3 förkastadt, stannade landstinget efter ny votering, med 19 röster mot 7, vid det beslut, att landstinget, som gillade den väckta motionen, dock ville till nästa landsting uppskjuta den vidare handläggningen af detta ärende, deröfver emellertid landthushällning sällskapets utlåtande skulle genom K. M:s bef. infordras, Till uppgörande af utgilts och inkomststat för detta landsting utsågos professor Rydin, majoren A.mqvist och vice häradhöfding v Ehrenneim. Jan Er. Anderssons och Gederbloms motioner, om upphäfvande af afgiften för öfverfarten af : Ekolsundsbron, fann Jandstinget icke kunna till; ) någon dess åtgärd föranleda. edan härmed diskussionen öfver samtliga inI lemnade motioner var afslutad, tillkännagat ordi föranden, att de utsedde komiterade uppgjort följande ! Utgiftsstat: ! Aflöning till sekreterare kamrerare 400 rår. j, Resekostnads ersättningar till landsi tingsmännen vid detta landsting, . I förslagsvis sec oe ; Enahanda ersättning vid j 500 rdr. ästa landsting .. en noe 00 rår. Till betjening, postporto, tryckning och andra tillfälliga utgifter ..... 400 rår, eller tillhopa 1800 rdr; 1 äfvensom ati kommitterade för sin del ansett, det: landstingsskatten för innevarande år borde be-l1 stämmas att utgå med 6 öre på hvarje bevillnings rår efter artikeln II bevillningsstadgan för jordbruksfastighet och med 3 öre på hvarje bevillnings rdr för hvarje annat beskattningsföremål, genom bestämmandet af hvilket uttaxtringsbelopp de för året inflytande medel skulle komma att uppgå till omkring 2100 rår rmt, desifrån likj: väl icke vore afräknad den i landstingsförordningen medgifna debiteringsoch uppbördspro: vision, utgörande omkring 60 rdr rmt, och blefvo : komiterades förslag, säväl i afseende å utgittsstat som beloppet af landstingsskatt för inneva-. rande år utaf landstingemännen godkända, i sam: manhang hvarmed tillika beslöts, att inflytandej: landstingsmedel skulle, för att blifva räntebäran: de, insättas i Mälareprovinsernas enskilda bank på : deposition eller uppoch afskrifningsräkning, : efter det förordnande härutinnan, som, med afseende å behofvet af medlens användande, kunde ; komma att af ordföranden meddelas l Beslöts, att de landstingsmän, hvilka voro tilll. I resekostnadsersättning berättigade, skulle ega att : I när som helst till kamereraren aflemna sina räkingar derå, hvarefter och sedan räkningarne Ii j litvit granskade betalning komme att erhållas den mon medel till landstingskassan inflöte; och bestämdes i sammanhang härmed, att de , landstingsmän, hvilka tillika voro riksdagsfullmäktige, finge beräkna sig ersättning för skjuts endast från deras egentliga bostäder. Sedan .protokollsjustering skett och det i för; ordningen föreskrifna sammandraget af de särskilda dagarnes protokoll blifvit at landstingets ordförande och samtliga medlemmar underskrifvet, upplöste ordföranden landstinget. Östergölands Iandsting. Tisdagen föredrogs först det från chefen för civildepartementet till konungens befallnings hafvande ankomna cirkulär angående landstingsskatten: : Härom uppstod en längre diskussion, hvilken i öppnades at brukspatron Ekman, som icke ville: hatva någon förä dring i nuvarande förordning : om landstung. För samma mening, eller att landstinget skulle tillstyrka bibehållandet af nuvarande stadgande, talade vidare hr Erik Swartz, riksdagsfullmäktigen Jonas Andersson i Häckenäs, samt hr J. G. Swartz, som för sin del önskade, det den åsigt måtte uttryckas, att landstinget skulle få en mera klar fullmakt, att det verkligen eger beskatta länets invånare, än som nu fanns i landstingsförordningen. För tillstyrkande af K. Mets framställning talade deremot doktor Rundgren, som ansåg den förra författ-1 ningen om kommunalutskylder hafva varit orättvis, samt borgmästaren Stolpe, som sade sig, såsom riksdagsman, förgälves hafva kämpat emot den orimliga grunden för kommunalbeskattning, att alla hemman skulle ställas lika, såg nu med glädje, att afseende derå gjorts och ändring skett, och ansåg att, för att komma till det resultat, man söker, eller en någorlunda jemlik beskattning, hade man ingen annan utväg, än att fortgå på den bana man nu börjat. Tinget beslöt, att utlåtande skulle uppsättas och till konungens bafallningshafvande insändas, innehållande den åsigt, att någon förändring i bestämmelserna för landstingsskattens

28 september 1863, sida 3

Thumbnail