. Man invänder vidare, alt prejudikatet är vad ligt; men huru många gånger ha ej rikets stän der, såväl före som vid innevarande riksda modifierat förut bestämda vilkor? Twilexempe sedan rikets ständer vid sistlidne riksdag bevil jade ett anslag af 44,000 rår till Fahlu stad, fö: uppförandet af ett läroverkshus, har nu ytterligare beviljats ett lån å 40.000 rdr; sedan vid föregående riksdag beviljats understöd till Falkenbergs hamn I har nu beviljats ytterligare lån, mångfaldiga an dra exempel att förtiga. Om för framtiden dei prejudikat skulle åberopas, att ett bolag, som genom ett företag beredt staten en direkt årlig Inkomst af omkring 100,000 rår — oberäknad: J den blifvande tillökning i trafiken, som bör fördubbla denna inkomst — fått, under den tid detta arbete utfördes, sig tillgodokänd enahanda räntefrihet, som beviljats alla andra sådana bolag. Månne detta vore vådligt för staten? et är tvärtom jag som åberopar dessa prejudikater till stöd för mitt yrkande af lika rätt för alla, och prejudikatet af rättvisa synes mig ingalunda vådligt. Den betydliga trafik som, under nuvarande, för ortens industri alldeles ruinerande, förhållanden, likväl eger rum, ådagalägger att bolaget icke missräknat sig. Bland vilkoren för lånet är ett af den lydelse: att om ränta ej betalas, tillfaller jernvägen staten, och fullmäktige i riksgäldskonioret måste naturligtvis ställa sig denna föreskrift till efterrättelse. Månne det vore staten rätt värdigt, att från ett bolag, som beredt staten en sådan inkomst, och i allo arbetat väl, taga hela dess i företaget nedlagda kapital, och detta till följd deraf ait bolaget icke fått tillgodonjuta samma rätt, som beviljats åt andra för staten vida mindre inkomstgifvande arbeten. Stockholm den 12 Aug. 1863. Till redaktionen af Aftonbladet! Om plats uti tidningen för följande anbålles härmed ödmjukligen. Ännu några ord om k. krigskollegium och indelta armens löneförbättring. Uti tidningen Aftonbladet har hvarje år varit att läsa: Om kongl. krigskollegium och indelta armåns löneförbättring; men huru bemälda kollegium på något satt sökt afhjelpa det öfverklagade, derom har man ingenting förmärkt. Då rikets ständer ännu äro församlade, vill insändaren, på grund af säker uppgift, för dem, som önska se huru löneförbättringsmedlen utbetalas, uppgifva de tider, på hvilka k. krigskollegium behagat dessa medel utdela. Löneförbättringen för år 18571 September 1858. d:o 1858i November 1859. d:o 1859i December 1860 d:o 1860i November 1861 :0 1861iJanuari 1863, och för år 1862 är den ännu icke utdelad. Dessa tider äro de, då pengarne tillhandakommo chefsembetena ; lägger man härtill den tid, som åtgår innan medlen hinna utdelas till vederbörande, torde densamma kunna ökas med ännu en månad eller deromkring. Det tillkännagafs visserligen för ett par år sedan uti Aftonbladet, att orsaken till dröjsmålet med medlen vore app: filten som från en del chefsembeten icke inommit, ett i sanning lamt skäl för dem, som veta att chefsembetena uti detta, så väl som många andra fall, stå under k. krigskollegii lydnad. I år utgaf bemälde kollegium ett cirkulär, hvarigenom chefsembetena anbefalldes att inom den 1 Juni hvarje år, vid 1: 50 öres daaböter, insända uppgifter om föregående års öneinkomster för de lörtagare, hvilka skola åtnjuta lönelörbättring. Då det redan är öfver 3 månader sedan dessa uppgifter bort vara i k. kollegium, torde det ej vara för mycket begärdt, om k. kollegium nu medhunnit fördelningen regementena emellan, samt anhållit om K. Mits nådiga sanktion å densamma. Men allting skall ha sin tid och så äfven k. kollegium, som tyckes vilja utsträcka denna alltför långt Skulle k. kollegium som skäl äfven denna gång anföra, att uppgifter ej på föreskrifven tid från alla chefsembeten inkommit, vore det önskligt få veta, hvilka chefsembeten, som till följd häraf blifvit bötfällda Om någon af hrr riksdagsmän ville å riksdagen framställa detta k. kolegii beteende, vore man i sanning skyldig honom stor tack, ty det torde vara fåfängt att af k. krigskollegium vänta någon färändring i denna sak. p